Bonnesen frias

      Bloggen har legat tyst ett tag. Jag har helt enkelt inte haft tid att skriva i den. Men nu måste jag försöka trots att jag inte har tid, för det finns så mycket att kommentera av det som sker i samhället. Så jag gör ett försök. Här kommer det. 

Är Bonnesen verkligen oskyldig

     Jag sa till min hustru för ett par dagar sedan att Bonnesen skulle frias, inte för att jag trodde att hon var oskyldig, utan för att höjdarna i samhället ofta går fria. Det gäller särskilt inom finansvärlden. 

     Jag kan inte bedöma det lagtekniska i frågan, alltså huruvida domen var fel och inte följde lagen. Men något är fel när det bara är småskojarna som döms i den mån man kan få tag i dem. Antingen är det något i lagen som är fel eller så är det något strukturellt i samhället eller så håller höjdarna varandra om ryggen.

     Det är detta som gynnar konspirationsteoretikerna. Det stämmer med deras föreställningar om att det är en elit som styr samhället, och självfallet går därför höjdarna fria, de som styr bakom våra ryggar. 
     Det må vara orättvist mot Bonnesen, men detta inlägg handlar inte om hennes person, utan om samhället och rättssystemet. 
     Det tycks således som om penningtvätt är tillåten, om man sköter den snyggt.

 

Putin är inte desperat, han är ytterst desperat

 Den kleptomaniske mannen i Kreml och hans kleptomaniska kamrater är nu ytterst desperata. Putin hotar att ge sig på Sverige och Finland, som varit olydiga mot honom. Redan har ett par ryska plan kränkt vårt luftrum, och det i syfte att skrämma oss. Dessa kleptomaner från Putin och Lavrov över till släktingar och lojala vänner har alla plundrat ryska folket på inbetalda skatter, annekterat företag och olydiga företagsledare, satt dem i fängelse, torterat dem på olika sätt, allt i syfte att berika sig. Likaså har de satt människor i fängelse som påvisat de förbrytelser som Sovjetstaten begått. Det är fruktansvärt att en kriminell galning tagit makten i ett land fullt av kärnvapen. Det är liksom lite mer än de kriminella gäng som terroriseras invånarna i våra förorter.

Han är inmålad i ett hörn, hittar ingen utväg. Han har misstagit sig både på Ukrainas försvarsförmåga och på västländernas sammanhållning. Vad kan han ta sig till? Bryter han samman? Blir han komplett galen, alltså mer än han är och så tokig att hans kleptomaniska kolleger måste ta hand om honom? Vi får hoppas att när vi vaknar i morgon så får vi höra på teve att han sitter inspärrad på mentalsjukhus kramandes en nallebjörn och att kriget är avslutat. Alla ryska styrkor drar sig tillbaka. Men det är väl att hoppas för mycket. Men vad består alternativet av? Det är skrämmande.

Leve demokratin och friheten. 

Putin är desperat

      Det gläder mig att ordentliga sanktioner till sist satts in mot den galne mannen i Kreml. En del hävdar att han inte är galen. Han har bara sin egen logik och lever i ett galet samhällssystem. Det må vara. I vilket fall som helst är han galen och samhällssystemet likaså ur ett demokratiskt och humanitärt perspektiv. Även Hitler hade ett helt logiskt tänkande, men utifrån sitt eget, bisarra perspektiv. Putin är nu inmålad i ett hörn, precis som Hitler var, och han är nu ytterst desperat. Vi får hoppas att han i förhandlingarna kan komma på något som han kan kalla en seger, t ex att Krim och utbrytarområdena ska betraktas som ryska, men att övriga Ukraina ska förbli fritt. Det vore en seger för båda parter. 

Skamligt av V

     Utöver de stränga sanktionerna gläder jag mig åt att vi tillsammans med andra länder skickat vapen och inte bara proviant och sjukvårdsutrustning. Sanktionerna kommer naturligtvis till stor del att drabba oss själva, men vi måste klara det, för det är inte bara Ukrainas demokrati och frihet som står på spel. Det är också vår frihet och demokrati det gäller. 
     Det är en skamligt av V att i riksdagen rösta mot att Sverige ska skicka vapen till Ukraina. Är det gamla band till Ryssland som V haft sedan relationen med Sovjet som spelar roll här?
     Det är Ukraina som med vapen i hand krigar för sin frihet och sin demokrati. Men vi är de facto också i krig med Ryssland för Ukrainas och vår egen frihet och demokrati, även om det sker utan vapen i våra egna händer. Därför måste vi stå ut med högre priser och brist på olika varor.
     Kanske kan något gott till slut komma ut av detta, om inte Putin vill dra med sig hela mänskligheten in i ett dödligt kärnvapenkrig. För att tappa ansiktet det vill han inte. Nås ingen kompromiss som garanterar Ukraina frihet och Putin känner sig som en förlorare, då återstår att hoppas på en palatsrevolution.

 

Putin lika galen som Hitler

Anfallet mot Ukraina var i högsta grad väntat. Det menar inte bara jag, utan även Sofi Oksanen i dagens DN. Putin har tydligt deklarerat att upplösningen av Sovjet var en geopolitisk katastrof. Hans personlighet liknar Hitlers, nämligen ren galenskap. Båda har levt i sina egna världar, skilda från verkligheten. Det sägs att Putin isolerat sig under pandemin och att han visat upp humörsvängningar i sin galenskap. Amerikanska psykologer har analyserat hans beteende och de menar att han lider av en form av asperger. Han drivs av samma hämndbegär som Hitler. Precis som Hitler efter 1:a världskriget ville ta tillbaka förlorade territorier vid Tysklands södra och östra gränser, vill Putin ta tillbaka förlorade territorier som Ryssland hade i Sovjetstaten. Putin har redan med våld annekterat delar av Georgien, och sedan delar av Ukraina. Nu gäller det att inse den sanna sidan av attacken mot Ukraina. Han ska förverkliga Storryssland i vilket Belarus och Ukraina ska ingå. Helst också Baltikum och de tidigare östländerna, men än vågar han sig inte på dem, eftersom de är medlemmar i NATO. Men nästa steg kan mycket väl vara att angripa oss och Finland. Vi är ju som bekant inte med i NATO.

Det går inte att lita på Putin

Det går inte att lita på Putin över huvud taget. Han är full av ren ondska, ljuger oupphörligt, även om sådant som är uppenbart osant och som inte ens ryssarna tror på. Allt för ändamålet som rättfärdigar medlet att återskapa Sovjetunionen. Nu måste vi inse att Putin är galen och kommer att göra allt ont som han har politisk och militärisk möjlighet till och som gynnar honom själv och Ryssland. Han har planerat detta anfall i åratal genom att bygga upp sin militära förmåga och vänta tills USA och EU är tillräckligt svaga och splittrade, vilket tydligen är nu. Hans mål på vägen är nämligen och har varit att splittra EU och USA. Och han har gjort detta genom cyberattacker och genom att sprida desinformation, och han har lyckats. Storbritannien har lämnat EU. USAs demokrati slits sönder inifrån. Det måste vara slut på vår naivitet. Det krävs oerhörda sanktioner mot Rysslands ekonomi, även om de skador oss själva. Det sägs från visst håll att man aldrig ska isolera onda länder utan istället ha dialog och samarbete. Men man kan inte förhandla med Putin, lika lite som Neville Chamberlain kunde med Hitler. 

Är vi beredda att lida för det ukrainska folket?

Maciej Zaremba skrev i en intressant artikel i dagens DN, att Putin räknar med att vi i Väst inte vill ta till alla sanktioner vi kan. Vi är för bortskämda för det med butiker fulla av konsumtionsvaror, värme i våra hus och lägenheter. Inte vill vi frysa och låta honom stänga ner vårt internet, störa elproduktionen, att hindra oss från att resa till Dubai på semester eller på annat sätt tvinga oss att avstå från vår bekvämlighet. När jag nu hört Biden och EU införa lite lagoma restriktioner, sådana som inte medför särskilt mycket skada på oss själva, då tror jag att Putin har kalkylerat rätt. Vi kommer vid sidan av lätta restriktioner fortsätta med att i fördöma Ryssland och uttala vår solidaritet med Ukraina. Det påminner mig om Dawit Isaak och den återkommande teckningen som säger att vi ska fortsätta att räkna dagarna som Dawit sitter häktad i Eritrea. I samma anda kommer restriktioner som verkligen biter på gangstrarna i Kreml att utebli. Vi vill inte inse att mannen är galen och att vi måste stoppas honom med alla medel vi har utom att börja krig med vapen. Gör vi inte det har Putin kammat hem ännu en seger medan vi i Väst tittar bort. 

Av sådana starka restriktioner kan två vägar skönjas. Den ena är att Putin avsätts och att Ukraina blir fritt. Den andra är att Putin startar ett fullständigt kärnvapenkrig mot USA och NATO-länderna, vilket han hotat med. Han är tillräckligt galen för det. Precis som Hitler som inte ville sluta fred, utan ta det tyska folket med sig i sin egen död, är risken stor för att Putin vill ta med sig mänskligheten in i sin egen död. Men vad kan vi egentligen göra mot detta?

Ta till alla restriktioner vi kan

Idrottsorganisationerna i Sverige inställer allt samarbete med Ryssland. Det tycker jag är helt rätt. Men kulturarbetarna vill fortsätta samarbetet med Ryssland. Man kan inte sluta med att samarbeta med ett land bara för att den politiska ledningen inte är helt okej, sa en företrädare för kulturen i TV. Typiskt är att Melodifestivalens ansvariga ska tillåta Ryssland att delta. Jag tycker det är förskräckligt. Allt samarbete måste upphöra inom idrott, kultur och naturligtvis allt ekonomiskt samarbete. Stäng ute Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift. Beslagta de ryska oligarkernas  pengar i alla Västs banker, och även i ryska banker om man kan det. Det är inte omoraliskt. De ryska oligarkerna har själva stulit dem av statliga företag och av privata med för den delen, tänk till exempel på Bill Browder och Sergej Magnitskij. VM och EM inom alla idrotter ska ske utan ryssar, och tillåts de delta, då ska vi inte delta. Detta borde man gjort redan tidigare, eftersom de ändå är dopade i mycket stor utsträckning, vilket sker med ryska statens samordnande hjälp. Vi befinner oss alla i krig, även om vi inte vill inse det och även om det bara är i Ukraina det sker med vapen. 

Jag kan inte göra mycket åt Putin, annat än att skriva på min blogg, som tillfälligt ligger i dvala, om att vi måste sätta till alla klutar mot Putin. Jag får tårar i ögonen när jag ser ukrainarna ensamma kämpa mot den onde Putin. Jag hoppas att ryssarna själva orkar och vågar protestera mot Putins krig och att vi i Väst är villiga att lida av att våra restriktioner mot Putin också kan komma att slå hårt mot oss själva.

Leve det fria och demokratiska Ukraina!

Höjt straff eller inte

     Jag såg en artikel i DN idag som handlar om effekterna av att höja straffet för olika brott. Jag orkade inte läsa igenom artikeln. Den var alltför detaljerad och tycktes mynna ut i ingenting av värde. Möjligtvis så ökade narkotikabrotten när fängelsestraffen sänktes, men i övriga fall undersökte man skillnader i t ex 12 månader mot 14 månaders fängelsestraff.
     Men bortsett från dessa detaljer brukar det heta att fängelsestraff leder till att de kriminella lär sig mer om kriminaliteten av sina mer erfarna fångkamrater, och det kan nog vara sant. Det hjälper därför inte att höja straffen, som nu är aktuellt i politiken, ja så säger kriminologerna, har jag förstått. Brotten hos en kriminell minskar naturligtvis under tiden som han sitter i fängsligt förvar. Detta står då i motsatts till att de intagna under fängelsetiden lär sig mer om kriminalitet och kanske också identifierar sig än mer som kriminell i ett slags kriminellt utanförskap - och då ökar brotten när han kommer ut. Frågan är vad som väger tyngst.
     Men om det nu inte hjälper att höja straffen, är då fängelsestraffen precis lagom långa just nu eller kan vi sänka straffen påtagligt, så långt det bara går, alltså till den gräns där brotten börjar öka? För jag antar att strafftiden ändå ligger en bit över total straffrihet? Vi skulle tjäna oerhört mycket skattepengar på det, för som vi alla vet kostar en fängelsekund mycket per dygn. Aldrig hör jag någon föra denna diskussion. Ja, ja, jag förstår det politiskt känsliga i detta, så någon politiker kommer inte att säga det, men en fri samhällsvetare, en fri filosof eller annan fri och orädd tänkare, borde våga ta upp denna diskussion. Det är egentligen konstigt, för det kan väl händelsevis inte vara så att straffen just idag rent slumpmässigt råkar vara precis lagom höga. Och hur kommer det sig att så råkar vara fallet?
     Ja, det var en liten fundering, men jag antar att den stannar på ritbordet, så att säga.

     Det brukar ideligen sägas att straffen egentligen inte är straff, utan det handlar istället om vård. Bortsett från att det samtidigt ska vara avskräckande förstås, vilket i sig är en motsats, för vi vill väl ha vård som inte är avskräckande.
     Själv har jag försökt få vård för mina sömnproblem. Jag vaknar efter sex timmar och det är omöjligt för mig att somna om. Hela dagen är jag trött. Jag försöker sova på dagen men det går inte. Jag har fått en tid den 7 april hos husläkaren, så fram till dess fåt jag gå omkring som en zombie. 1177 hade inget annat råd att ge mig. Jag skulle med andra ord vara glad om jag fick vård snabbt.

Staten som ställföreträdande hämnare

     En annan tanke jag aldrig hör talas om är att straffen, historiskt sett, har tagits över av staten från klanerna. Istället för blodshämnd mellan klaner, har staten tagit på sig ansvaret som hämnare. Det var visserligen för länge sedan, men likväl är detta historiska faktum en av grunderna för vår rättsstat.
     Jag nämnde detta med staten som hämnare för en vän. Han trodde att jag blivit knäpp och raljerade över detta påstående.
     Men om jag får hålla fast vid denna tanke, så innebär den att frågan ovan om att eventuellt sänka straffen för att de kanske är för höga faller platt till marken. För betänk följande: om en person från en klan misshandlat en person från en annan klan och han får ett väldigt lågt straff på grund av att sannolikheten för att han ska misshandla igen bedöms vara ytterst låg; vad händer då? Som brev på posten (som det hette för när staten ansvarade för posten) kommer den förorättade klanen att ta ut egen hämnd. Vad då säger ni. Vi har väl inget klansamhälle? Jo, det är just vad vi har fått. I Göteborg tog en familjeklan rättvisan i egna händer och sköt den person som misshandlat en i klanen. Det förväntade straffet ansåg klanen vara för lågt och så bidrog nog klantänkande i sig som omfattar misstroende mot polis och myndigheter.
     Hur som helst går det inte att bortse från att straffen längd inte enbart kan ses ur det vanliga perspektivet som prevention, återfallsrisk och inlåsning för att skydda samhället. Straffens längd måste också ses ur statens roll som ställföreträdande hämnare åt offren, egentligen oavsett dessa kommer från en klan eller inte. Att brottsoffret känner att brottslingen fått ett rejält straff är viktigt, och blir än viktigare i takt med att klansamhället växer.

Valfriheten

Jag såg på Uppdrag granskning för en dryg vecka sedan. Det handlade om en man i en av våra problematiska förorter. Han begick brott efter brott, år ut och år in och han hade börjat i 9-10-årsåldern. I början var det socialtjänsten som tog ansvaret för honom. Något straff fick han inte, för man kan inte fängsla en så ung människa. Han fick bo hemma hos sin mamma, hos en familjs vars far sålde knark och stal bilar. Han fick bo på ett ungdomshem, men rymde gång på gång och begick nya brott. När han blev äldre fick han fängelse och vid en intervju i fängelset deklarerade han att fängelsevistelsen bara var en paus. Så fort han kom ut igen skulle han fortsätta med sina brott. Han deklarerade att han struntade i samhället och i andra människor, t ex en man som han och hans kompisar misshandlade, när de stal hans bilnycklar. Vid ett tillfälle dömdes han till 31,5  månaders fängelse för flera brott. Efter de rabatter som tillämpas blev det bara 2 månader. Efter två veckor rymde han igen och begick nya brott. I realiteten satt han inne bara 2 veckor för sina 31,5 månader. Myndigheterna var maktlösa.

Hur ska man se på sådana människor? Ska vissa människor får fortsätta att begå brott efter brott utan några påtaglig konsekvenser, i alla fall sådana som de kan strunta fullständigt i? Hur ska man se på de skador och kostnader de orsakar samhället? Hur ska man se på deras brottsoffer, som får både fysiska skador och framför allt psykiska, kanske för resten av sina liv?

Kan man säga att dessa människor inte har någon fri vilja, och därför inte kan hållas ansvariga? De är styrda av sitt arv, sin uppväxt, och av sin omgivning med dess kulturella och lokala påverkan, och dessa förhållanden har de inte valt.

I realiteten finns det ingen fri vilja som jag skrev om i ett tidigare inlägg, men jag reserverade mig med att om en människa får saklig och relevant utbildning och information inför ett val har hon just i detta val en fri vilja, oavsett hon inte har valt sitt DNA eller sina yttre omständigheter, ty i valsituationen förstår hon konsekvenserna av sitt val.

Den unge, kriminelle mannen struntade i myndigheterna för han visste konsekvenserna av att välja kriminaliteten, nämligen att det i stort sett inte kostade honom någonting.

Jag tror det var i New York man för en tid sedan tillämpade nolltolerans. De människor som begick minsta brott togs om hand av polisen och bestraffades i enlighet med lagen. Tidigare struntade man i dessa brott. Det fick en omedelbar effekt. Småbrotten minskade radikalt. Med andra ord, den som förstår konsekvenserna av sina handlingar, att de kostar mer än vad den brottsliga handlingen är värd, den slutar med den brottsliga handlingen. 

Jag tror också det var i New York man tillämpade en metod, vilken krävde ändrad lagstiftning, nämligen vid första brottet blir det en liten konsekvens, vid andra brottet blir konsekvensen hård och vid tredje brottet blir det mycket lång fängelsevistelse. Vid varje brott fick brottslingen information om konsekvenserna av det andra och det tredje brottet. Brottslingen fick därmed saklig och relevant information inför sina val och i den meningen hade han en fri vilja i den specifika situationen att välja och förstå konsekvenserna.

Jag har inte hört något mer om denna metod. I varje fall tycker jag att man bör tillämpa en sådan. Det kostar att ha människor i fängelse, men det kostar också att låta människor begå brott, och inte minst kostar det för brottsoffren som kanske blir skadade för livet. Att brottslighet inte beivras leder till att partier som SD växer.

Det är inte meningen att man ska straffa brottslingen i meningen att han ska lida. Han eller hon ska hållas borta från samhället och "hjärntvättas" eller "omskolas" inte i traditionell mening, utan i meningen att få information om samhället och om konsekvenserna av brott för samhälle i kostnader för sjukvård, skola m m) och för brottsoffren. Helst ska brottslingarna hållas borta från andra fångar och i stället umgås med personal, psykologer, läkare med flera och få individuell hjälp. Det kostar naturligtvis, men sparar man inte in det på sluttampen, om brottslingen slutar med sina brott? Givetvis ska man underlätta ett senare frigivandet i form av hjälp i praktiska frågor.

OS till Italien och bedrägerier

Tänk så fel jag hade om OS. Jag trodde att det mest klimat- och miljövänliga förslaget skulle vinna, det som dessutom skulle belasta skattebetalarna minst. Italien vann, trots en statsskuld långt över EUs maxgräns och med ett förslag som var sämre just ur klimat- och miljöperspektiv.

Det var ganska dumt att tro att Sverige skulle vinna. Den folkliga och politiska tveksamheten spelade kanske en viss roll. Samtidigt är jag glad för att vi slapp spektaklet. Å andra sidan hade det varit bättre för klimatet om vi vunnit, för klimatet bryr sig inte om vem som släpper ut koldioxiden.

Så var det med det.

Raktvål är ute

Som ni märker är min ton lite desillusionerad. Egentligen är jag mer desillusionerad än vad min text ger sken av. Idag har denna svartsyn hjälpt mig. Jag fick nämligen ett sms i förmiddags med uppmaning att betala frakt för det paket jag beställt från företaget Lyko, nämligen raktvålar som inte längre går att köpa i affärerna. Det ska vara gelé eller rakkräm i metallförpackning, ett icke så bra val med tanke på klimatet och våra allmänna naturresurser. Ja, val förresten. Jag har inget val i de fysiska affärerna. Det finns ingen raktvål att välja, trots all den valfrihet vi fått.

Försök till bedrägeri

Nu till sms-et. Allt stämde. Lyko hade för en dag sedan skickat ett mail och meddelat att mitt paket var på väg och skulle levereras hem till mig med Postnord.

Men, ett "men" störde mig. Jag hade varit noga med att betala mot faktura, så varför hade jag fått uppmaning att betala fraktkostnaden till Postnord med kontokort? De levererade inte paketet förrän jag betalt stod det i sms-et. Gällde min begäran hos Lyko om fakturabetalning bara själva varorna? Det var faktiskt inte orimligt.

Jag gick in i sms-et för att betala. Men jag hejdade mig. Min svartsyn och misstänksamhet räddade mig och dessutom kom jag att tänka på en vän till mig. Han väntade på en leverans, som blivit försenad. Det handlade om en badstege och ett par dagar senare kom ett sms med uppmaning att han skulle betala en fraktkostnad om 49:50. Han betalade med bankkort och Swish. Det var ett rent bedrägeri. Summan 49:50 var väl inte så svår att ta, men samtidigt som han betalade denna frakt hade han beställt en prenumeration på hälsoråd, en produkt han inte var ett dugg intresserad av. Pengarna för dessa hälsoråd var redan dragna från kontot, 495 kr. Han blev tvungen att spärra kortet, annars hade de fortsatt att dra 495 kr varje månad.

Min misstänksamhet fick mig att ta bilen till Postnord, som ligger ca 3 km bort. Där skulle jag betala frakten tänkte jag, om det hela var sant. Tjänstemannen hos Postnord kände inte igen en siffra, varken i sms-et eller i Lykos mail. "Det där är inte från oss", sa posttjänstemannen. Jag åkte hem och ringde till Lyko. De sa att alla kostnader, såväl för varorna som för frakten och för pappersfakturan kommer på samma faktura efter att jag fått mitt paket. Alltså har jag blivit utsatt för ett bedrägeriförsök.

Jag vet att bedrägerier förekommer på nätet. Även de med mindre svartsyn vet det, och därför är även de försiktiga. Men det som jag undrar över och som är otäckt, det är: hur vet bedragarna om att jag väntar ett paket? Kan de läsa min email? Eller finns det en "insider" hos Lyko eller Postnord som samarbetar med bedragarna?
Sekretessen som gäller identiteter på nätet hindrar polisen att spåra dem. Det tar alldeles för mycket resurser. Så det är fritt fram för dem.

Det telefonnummer som kommer från bedragarna är +44 7562583015. + 44 anger att det kommer antingen från Guernsey, Storbritannien eller Nordirland. De andra siffrorna kommer antagligen från ett betalkort. Eftersom allt är felfritt i stavning och logga är det svenskar som utför bedrägerierna.

Metoo har ju fått kvinnor att stega fram och anmäla, och det har fått statistiken om sexövergrepp mot kvinnor att öka. Det har ju varit mer eller mindre meningslöst tidigare att anmäla. Är det någon mening med att anmäla detta bedrägeri. Det tror jag inte och många med mig.  Bedrägeristatistiken på nätet kommer därför att vara låg även i fortsättningen.