Elaf Ali

Elaf Ali skrev i SvD igår, den 3 juni. Här är min kommentar

     Bästa Elaf, jag hänger inte riktigt med i ditt resonemang. Å ena sidan säger du: "Jag förstår nu varför svenskar gillar hundar så mycket. Det är enda gången de vågar prata med en främling utan alkohol i kroppen." När du sedan uppmanas lämna Sverige säger du: "Vilka får jag kritisera om inte mitt folk?"
Å ena sidan talar du om svenskarna som "de", och utesluter då dig själv från dem, trots att du vill vara svensk. Å andra sidan säger du att du har rätt att kritisera "mitt folk", och då inkluderar du dig själv som svensk. I slutmeningen säger du:  "Nu längtar jag till fotbolls-EM och att skrika mig hes för vårt älskade land. Tur att alkohol finns så de svenska fansen kan släppa loss." Återigen är svenskarna "de" (som super) och du är exkluderad. 
     Själv är jag en vit, etnisk svensk man och kan inte exkludera mig från de kulturella egenheter jag inte gillar hos oss svenskar. Svenskar är i alla sammanhang ett "vi" som jag inte kommer undan. Så där har du en fördel som kan exkludera och inkludera dig efter behag,           
     Jag tolkar ditt utfall mot "mitt folk" som så att du vill bli betraktad som svensk, men att du samtidigt inte gillar vissa drag hos oss svenskar och därför talar du om dem som "de".  Samtidigt tillåts du inte vara en "riktig"svensk på grund av din hårfärg och ditt namn. Och det tycker jag - liksom du - är förskräckligt. Men fördomar mot det som är annorlunda är inte en specifik svensk företeelse. Fördomar och rasism finns över hela världen. Dessutom är alla svenskar inte sådana som bara talar med hundar när de är nyktra. Fördomsfulla och antisociala människor finns också hos vissa svenska araber som gör allt för att hålla sig borta från etniska svenskar, inte bara för att de talar med hundar, utan för att de tycker illa om den svenska kulturen med sin frihet och individualism.  De stänger svenskar ute precis som vi svenskar stänger ute nyanlända till midsommar. Framförallt vill de inte låta sina barn ingå äktenskap med svenskar.
      Precis som du känner dig påhoppad på grund av ditt namn och din hårfärg, lika påhoppad känner jag mig  när du anklagar mig för att bara tala med hundar och bara vara social när jag är full. Och inte blir det bättre av att jag som vit svensk man ska ta ansvar för vad andra vita män gjort under korstågen och i den koloniala historien, alltså just bara för att jag är vit och man. Jag förväntas böja mitt huvud i skam för vad mina förfäder har gjort, fast jag baea ett par generationer tillbaka har tattare-blod i mina ådror.
     Både du och jag får nog leva med fördomarna och rasismen gentemot varandra allt eftersom klanerna och andra exkluderande grupperingar i landet växer. Men det är viktigt, det gäller att inte låta ilskan ta överhand för de påhopp vi utsätts för, oavsett etnisk härkomst, och hoppa på "de andra", som du gjort nu.
     Jag gillar inte heller vissa svenska drag och särskilt gäller det just det du nämner,  den svenska försiktigheten mot andra människor, Vi bjuder inte in människor lika ofta som i andra kulturer. Kanske beror det på den svenska jämställdheten. Både män och kvinnor arbetar och har svårt att vara spontana i umgänget med grannar och vänner. Umgänge måste ske mer formellt med inbjudan i god tid så att alla får tid på sig.
    Jag tror också att klimatet spelar roll. När jag studerade i Uppsala, där många nationaliteter fanns bland studenterna (redan på tidigt 70-tal), då sa en utländsk student till mig när sommaren äntligen kommit och många av oss satt i gräset, drack lite vin eller läsk och samspråkade: "Vad konstigt, ni är ju lika sociala som vi är hemma." Jag svarade: "Ja, det är inte så roligt att sitta ute på gräsmattan när det är 20 grader kallt."
     Dessutom tror jag att just friheten och individualismen gör att vi vänder oss mer mot oss själva, mot våra egna intressen och det egna umgänget. Jag önskar att vi kunde vara lika sociala som alla är i ett arabiskt land (som de är där enligt vad du antyder). Fast egentligen - om man tänker efter - är det väl inte annorlunda i ett arabiskt land som härbärgerar både sunni och shiiter. De bjuder väl inte precis in varandra. 
     Och till det kommer att de arabiska samhällena inte har politisk frihet, ej heller i levnadsätt och yttrandefrihet, Tänk om båda dessa ytterligheter gick att förena, alltså socialt umgänge över alla gränser med individuell frihet, men jag tror det är omöjligt. Tvingad att välja, väljer jag friheten och individualismen, även om jag i och för sig vill ha mer av social samhörighet i fundamentala frågor, som ekonomisk rättvisa mellan rik och fattig, mellan etnisk svensk och invandrad svensk. Men sådana tankar om samhörighet strider mot vår omhuldade mångfald. Vi sägs gilla olikheter mellan folk, och ju mer olikheter desto bättre mångfald.
     Det var lättare förr, när vi alla var blonda. Då kunde vi umgås lättare utan fördomar.  Nu går vi mot ett klansamhälle eller i alla fall mot ett starkt segregerat samhälle, där vi alla, etniska och sekulära svenskar och invandrare med olika religioner isolerar oss frän varandra. Ytterst beklagligt och skrämmande.
     Som en parantes kan jag nämna att svenskar tycker om djur och inte minst hundar. Därför har vi mycket stränga djurskyddslagar. Uttrycket "behandla mig inte som en hund" och dess motsvarigheter finns inte i Sverige, inte än i alla fall. Hundar och andra djur ska nämligen inte behandlas "som djur". De ska faktiskt behandlas med värdighet, liksom människor ska behandlas oavsett hårfärg. Så det är lite lustigt eller snarare olustigt att du tar upp hunden som exempel. 
    Som ytterligare en parentes kan jag nämna att jag förstår att du generaliserar och överdriver i ilska, men provocerar du på det sätt du nu gjort får du aggressioner mot dig, ja rent av hat, och det tycker jag är tråkigt. Jag har många gånger  i mina tankar själv velat dra iväg så där som du gjort mot de där svenskarna, men då mot de där muslimerna och invandrarna, när jag läser om religiös terrorism, gängkrig och annat. Men då stillar jag mig och tänker att detta är en liten, liten minoritet. En överväldigande majoritet av muslimer och invandrare av alla sorter vill leva som vilken svensk som helst med frihet, villa, Volvo och vovve.
     Ska  förresten bli kul och se matchen, även om jag kommer att vara nykter.