Jag har observerat debatten om att endast behöriga lärare ska få sätta betyg. Utan att ha följt debatten funderar jag på vem som ska sätta betygen för en klass som en obehörig lärare undervisat i under en hel termin. En annan lärare som inte vet vad eleverna presterat under terminen? Det borde väl ändå finnas riktlinjer för hur en icke behörig lärare ska sätta betyg, t ex utifrån resultat på skrivningar och tidigare betyg i ämnet.
Jag vikarierade som lärare på högstadiet i Mariestad efter studenten. Jag fick sätta betyg på eleverna i de två klasser jag hade ansvar för. I den ena klassen fanns väldigt många duktiga elever, i den andra var skillnaden den motsatta. I den fanns många elever som underpresterade.
Jag satte betygen efter vad eleverna presterat, och därför var det många i den ena klassen som hade fler AB och a än i den andra. Rektorn ville se min betygsättning innan jag förverkligade dem för eleverna. Jag blev följaktligen inkallad till rektorn, som sa att jag inte kunde sätta betyg på det där viset. Betygen i varje klass ska följa en normalkurva med få dåliga betyg, med många medelbetyg och få med högre betyg.
Jag protesterade och sa att då får jag sänka betygen för dem som är duktiga och har presterat bra på skrivningar och höja betygen för dem som har presterat dåligt. Det kan väl ändå inte vara så. Jo, sa rektorn, så är det enligt Skolstyrelsens direktiv (eller vad det hette på den tiden). Jag tvingades ändra en del betyg, men jag vägrade att gå fullt ut så att betygsstrukturen blev likadan för klasserna. Det blev en kompromiss.
Denne lärare hade behörighet, jag saknade behörighet.
Många år senare talade jag med min förre svärfar som satt i länsskolstyrelsen (om det hette se då) om denna lönesättning. Han blev alldeles förskräckt. "Betygen ska vara normalfördelade för hela riket, inte för varje enskild klass". Hur man nu åstadkommer det när man som enskild lärare sitter i skolsalen och ska sätta betyg för en klass.
Jag tänkte länge på de elever som var duktiga och som jag tvingades sänka betygen för och vad de tänkte om mig.
Det är enligt min mening fel att endast en behörig lärare på egen hand ska sätta betyg för eleverna i en klass i vilken en obehörig lärare undervisat. Å andra sidan tycker jag att det är lika fel att den obehörige läraren självsvåldigt får sätta betyg för sina elever. Betygssättningen måste ske i samarbete mellan den behörige och den obehörige läraren, och kanske till och med att den behörige ska ha slutorder. Och så kanske det är nu hos regelverket. Det vet jag inte. Man får i alla fall hoppas att den behörige har relevant kunskap om hur betyg ska sättas. Det hade inte rektorn i Mariestad.
Det förekom missförstånd, speciellt hos lärare som inte läst statistik och saknade kunskap om de stora talens lag. För en årskurs kommer resultatet på ett riksprov följa normalfördelningen. Vid ett tillfälle hade en klass på ett centralt prov 4,4 på det centra prov (CP) i fysik vilket de, liksom jag, var mycket nöjda med. Detta motsvarade lika stort antal 5:or som 4:or samt ett par treor. Dessa betyg hade de förtjänat. Att då ge eleverna betyg enligt normalfördelningskurvan skulle vara tjänstefel.
SvaraRaderaDäremot följde resultatet för alla elever som gjorde detta prov normalfördelningskurvan.
Då slutbetyget hade ett starkt samband med CP-resultatet medförde detta en rättvisare antagning till fortsatta studier.
Att antalet ettor blev mindre i slutbetygen spelade nog mindre roll.
De centrala proven gav lärare bra uppfattning om vilket betyg en elev skulle ha.
Det räcker inte med kursmål. Centrala prov gav stadga och rättvisa åt betygen.
Man kan jämföra med domar: det är förarbetarna som ger vägledning om påföljden. Lagtexten är inte tillräcklig.
Visst är det så. Du som har varit lärare i matte och fysik (har jag för mig) känner väl till problemet. Att tolka vetenskap är inte alltid lätt. Varken lagtext eller vetenskapliga rön är tillräckligt. Du måste tolka, förstå och sätta in det i ett sammanhang.
SvaraRadera