Dick Harrison

Lustigt

I förrgår lade jag ut senaste inlägg. I det sa jag att många av de förhållanden som fanns under folkhemmets tid inte hörde till folkhemmets idé. Det handlade istället om de strömningar som fanns vid den tiden, i Sverige likaväl som i andra länder. Men detta, sa jag, undanhålls i syfte att svartmåla folkhemmet. Ändamålet helgar medlet. 

Idag skriver Dick Harrison, historikern, om samma företeelse i SvD, nästan som på beställning. Någon som heter Hanna Böhm påstår på en affisch med ett antal serierutor att Carl von Linné ska ha bildat Rasbiologiska institutet. Men Linné levde på 1700-talet och ifrågavarande institut bildades 1921. 

I och för sig kan Linné sägas vara rasist. Men det var alla människor under 1700- och 1800-talet, och ända in till mitten av 1900-talet var de flesta rasister, säger Harrison, alltså in på folkhemmets tid.  Gud hade skapat människan och andra djurarter i den form de har. Någon genetisk kunskap hade människorna inte, ej heller om evolutionen. Det var först efter 1856, efter Darwins bok om Arternas uppkomst, som det fanns möjligheter att ifrågasätta rasismen, och det skedde så sakteliga. 

Idag vet vi bättre tack vare vetenskap och upplysning. 

Olustigt

Bakom ”Kort om rasismen i Sverige” och affischen står Arvs­fonden, Interfem, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom och Nätverket för normkritiska skolgrupper. Det framgår inte av affischen i vil­ken mån organisationerna har  finansierat, instrue­rat, granskat eller på annat sätt påverkat slut­produkten, men det vore naivt att tro att Böhm står ensam om budskap och val av exempel, menar Harrison.

Det är i högsta grad olustigt att se hur historien förfalskas, ja hur nästan allt som kan sägas vara vetenskapligt fastslaget förfalskas. Det sägs vara i gott syfte och därför har man rätt att ljuga och förvanska. Det må gälla folkhemmet, förintelsen eller att moderaterna var det parti som införde demokratin. 

Inte för att jag vill ha tillbaka den sociala ingenjörskonsten som präglade folkhemmet, men det vore trevligt om lite av det vetenskapliga tänkande som då rådde fick plats i dagens informationsvärld.