Jag förstår inte varför Belinda har möts av sådan kritik. Hon har ju bara beskrivit verkligheten och feminismens många ansikten. Så har hon ställt frågan om feminismen gått vilse. Är inte det en naturlig fråga?
Jag är inte feminist, inte genuskämpe, utan könskämpe
Detta med "hen" och att inte tala om vilket kön ens barn har, det har fått mig att absolut inte kalla mig feminist. Jag vill heller inte kalla mig genuskämpe. Ty "genus" betyder egentligen grammatiskt kön. Jag kämpar inte för grammatisk utsuddning av "hon" och "han" till förmån för "hen". Än mindre kämpar jag för utsuddning av verkligt kön. Jag kämpar mot kvinnors uppenbara och verkliga diskriminering.Skilj på genus och kön
Ordet "genus" har en gång tidigare inlånats. Det kommer från latinet och användes i grammatiska sammanhang, medan kön användes i fråga om verkligt kön. Nu har det lånats in igen, men från engelskan och nu betyder det verkligt kön. Detta är olyckligt. Människor tycks inte kunna hålla isär verkligt kön från grammatiskt genus.Jag sökte en gång efter historiskt genus på internet. Jag ville veta om ett ord en gång varit feminint. Jag kom bara till Tina Rosenbergs könsforskning. Den kallas nämligen för genusforskning, vilket sakligt sett betyder forskning om grammatiskt genus.
Ur ren grammatisk synvinkel finns det faktiskt skäl att använda hen. Jag kommer från Västergötland och där använde vi oftare "han" och "hon" om saker, än "den". Därför vet jag att solen är hon, månen han, skutan hon och båten han (inte som många tror "hon"). Jag vet att människan är hon, arbetare han, sjuksköterska hon och så vidare. Men yngre och medelålders, och särskilt från Stockholmsområdet, har förlorat känslan för genus i grammatiken.
Jag ser det nästan dagligen i tidningstexter. I en missriktad könskamp, använder de "hon" om innehavare av yrken och liknande, trots att det inte syftar på någons verkliga kön. De vill liksom tala om att det finns kvinnor i ifrågavarande yrken. Men säger jag, det finns också han-kön bland människor, trots att ordet är feminint.
Det kan inte var svårt att lära sig vilka yrken och liknande som grammatiskt är feminina respektive maskulina. Men skolinlärningen har ju fallit i bott enligt PISA-undersökningarna, så därifrån kan vi inte vänta oss framgång.
Återstår att använda "hen", när det handlare om innehavare av yrken, om människor med mera, vars verkliga kön är obekant och att använda "han" och "hon" när det är bekant. Men att använda hen om personer vars kön man känner till är enligt min mening rena dårskapen (förlåt de hårda orden, men så känner jag det).
Sudda inte bort kvinnor och män
Vad en del feminister gör är att försöka sudda ut verkligt kön.Manligt och kvinnligt kön är emellertid en existerande verklighet, både bland människor och djur. Könet har en fundamental betydelse i livet. Det är ett vetenskapligt faktum att det är skillnader mellan män och kvinnor, inte bara i fråga om utseende och muskelstyrka, utan också i fråga om hormoner med mera. Skillnaderna är inte stora, men de finns där.
Samtidigt måste man ha klart för sig att det bara handlar om generella skillnader. Skillnaderna är långt större mellan individerna än de är i generella termer. Därför är det diskriminering att gå efter kön vid anställningar t ex.
När dessa feminister suddar ut det verkliga könet, är det inte kamp för jämställdhet. Det är just att förneka det kvinnliga könets existens. Normen är i allt väsentligt efter manligt mönster. Finns inte verkligt kön kvar, då finns ej heller kvinnan kvar, bara den manliga normen. I sin förlängning får vi ingen lönestatistik över män och kvinnor, ty dessa är alla hen. Vi kan inte kvotera till bolagsstyrelser och liknande, ty alla är hen.
Sudda ej ut muslimer och svarta
Tänk om kampen mot rasism och religionsfrihet skulle drivas på samma sätt. Ni muslimer finns inte i verkligheten, er existens är ointressant. Er särart och tro är bara en kulturell grej. Låt oss sudda ut den.Precis som muslimer, judar, kristna och ateister har rätt att existera, har svarta och vita, kvinnor och män samma rätt att existera.
Det finns mellanformer. En del människor är varken rent svarta eller vita. Sudda inte ut svarta och vita bara för det. Det finns människor som är både män och kvinnor på samma gång. Sudda inte ut män och kvinnor för det.
Alla har rätt att existera och få leva sina liv, oavsett de är det ena eller andra eller någon mellanform.
I de flesta fall är mellanformer undantag och de rena formerna vanligast. Sudda inte ut verklighetens vanliga former till förmån för undantagen. Låt både de vanliga formerna och mellanformer existera sida vid sida.
Jag har inte tänkt på hur man gör i England, USA och andra engelsktalande länder. De borde ju ha samma språkliga problem om människor och yrken, vars kön man inte känner till. Människor från Australien besökte ett hen-dagis i Belindas program. Undrar om de tog till sig ordet hen, både i fråga om verkligt och om grammatiskt kön.
Kanske tyckte de att vi inte var riktigt kloka.
En av feminismens förgrundsfigurer Mary Wollstonecroft hävdade att den enda skillnaden mellan manligt och kvinnligt endast är vissa biologiska skillnader så hela den här debatten är egentligen helt irrelevant. Det som inte diskuteras är att visst finns det skillnader men dessa är mellan olika sociala grupperingar oberoende om du är man eller kvinna.
SvaraRaderaHej Bob. För några dagar sedan svarade jag på din kommentar, men allt försvann när jag skulle publicera det. Visst är det så att de största skillnaderna finns mellan olika sociala grupper, men inom dessa finns det undergrupper som består av invandrare, kvinnor, äldre människor och så vidare. De utsätts för fördomar inom sin sociala grupp. Och dessutom, och det är nog det värsta, de hänförs till olika sociala grupper med sämre förhållanden. Prekariatet har till exempel fler invandrare och kvinnor än vad deras numerär statistiskt borde generera. Men om detta är vi väl överens.
SvaraRadera