måndag 6 januari 2014

Bäckströms och Bildts samhälle


OBS, jag har måst ändra "avreagera" till "avreglera". Jag skriver avreglera, men ordet finns inte i Googles eller om det är Apples ordlista. Ser man inte upp ändras avreglera till avreagera. Jag ber om ursäkt om ni blivit förvirrade. Det är nu tillrättat.


Främlingsfientliga åsikter

I DN läser jag den 15 december följande i en ledare, underskriven av Peter Wolodarski. Citattecknen är Wolodarskis, då han i artikeln refererar till vad Henrik Oscarsson säger:

”Åsiktskorridoren – det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan att behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd – är mycket smal i Sverige”, konstaterar Henrik Oscarsson.
Han sätter fingret på en tilltagande polarisering i vår politiska kultur, som av allt att döma gynnar ytterkantspartier.
Ökad politisering och snävare ramar för vad som kan sägas kommer säkert att applåderas av vissa. Men publiken kommer inte att bli lika bred och gemensamt samlad som tidigare. 

Längre fram i tidningen, på sidan 10, läser jag en intervju med Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv. Det är reportern som nedan för ordet. 

Inför valrörelserna nästa år driver Socialdemokraterna och LO gemensamt linjen att arbetskraftsinvandringen till Sverige ska regleras hårdare.
Företrädare för Moderaterna har tidigare kallat förslagen för protektionism. Nu går Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström ett steg längre och frågar sig om Socialdemokraterna och LO flirtar med en främlingsfientlig opinion. 

Tydligare kan Wolodarskis beskurna åsiktsutrymmet inte åskådliggöras. 

Den 30 december går  Carl Bildt ut med en debattartikel som ytterligare åskådliggör det snäva åsiktsutrymmet. Han säger följande: "Låt oss vara tydliga: främlings- och Europafientligheten är varandras politiska börder."  


Med andra ord:  Är du emot EUs liberala system och mot ytterligare avregleringar, ja då är du främlingsfientlig. Och det vill du väl ändå inte vara, eller?


A blir B och tvärtom

Den som vill reglera arbetsmarknaden för att minska utnyttjandet av människor, anser Urban Bäckström och Carl Bildt stödja en främlingsfientlig opinion. Det borde väl ändå vara tvärtom. Den som opponerar sig mot utnyttjandet av människor i svaga förhållanden, ofta från andra länder, borde väl kallas främlingsvänlig. I sina artiklar försöker båda med trixet att få A att vara B. Fast man kan ju undra om de verkligen lyckas. Människor blir förbannade och röstar på SD. 
Precis som Wolodarski antyder i sin ledare. 

Är det fler än jag som får känslan att Urban Bäckström och Carl Bildt vill ha en avreglerad och globaliserad arbetsmarknad för att företagen ska få en så billig arbetskraft som möjligt och att de därför vill förhindra all lagstiftning som syftar till regleringar, även sådana som tar vara på utsatta människors intressen. 


Ekonomen Marian Radetzki är inne på samma linje. Han uttrycker sig i klartext. Han anser att lägstlönerna i Sverige bör halveras. Dessa människor kommer att få leva ett knapert liv, men det ska inte ses som självklart att lågutbildade ska kunna ha eget hushåll. De måste vara beredda att dela boende med andra för att minska utgifterna. (Intervjun finns på youtube.)

Anders Borg är inne på samma linje, men uttrycker sig inte lika drastiskt förstås. Han anser lite mer diplomatiskt att dagens lägstlönerna är för höga. Lars Calmfors likaså.


Ekonomin kräver att de fattiga blir fattigare och de rika rikare

På något sätt stämmer kraven på ekonomin väldigt väl med de högavlönades och de rika kapitalisternas behov. Ekonomin kräver höga bonusar och arvoden samt låg skatt för dessa människor. I annat fall flyr dessa kunniga män och kvinnor till utlandet. Samtidigt kräver ekonomin nära nog svältlöner och usla arbetsförhållanden för de fattiga. I annat fall blir lönerna för höga och vår konkurrenssituation dålig. Det innebär att arbetslöshet breder ut sig, att tillväxten sackar, att välfärdsstaten hotas. Och det vill du väl ändå inte?

Vi är inne i ett samhällssystem där global konkurrens är den stora ledstjärnan. För att öka sysselsättningen, öka elevernas skolprestationer, få sänkta elpriser med mera måste vi avreglera, privatisera och konkurrensutsätta. Arbetslösheten ökar likväl, skolprestationerna sjunker än mer, elpriserna stiger. Då måste vi avreglera, privatisera och konkurrensutsätta ännu mer. Ty vi vill väl ha välstånd, valfrihet och sysselsättning, inte sant. För det är väl inte så att du är främlingsfientlig?


Jag medger att det är svårt att ta sig ur detta globala konkurrenssystem. De liberala idéerna har upphöjts till lag, ja till Guds budord. Men det går, om vi kämpar. Det ska inte innebära övergång till statlig diktatur. Det handlar om reglering av liberalismens avarter och de har i dag blivit otäckt många. 















4 kommentarer:

  1. Nike Cat (Bob Dahlberg)15 januari 2014 kl. 10:17

    Det verkar som samhället på 2000-talet har fått en vurm för David Ricardos "Järnhårda lönelag" dvs att vissa medborgare måste leva på låga löner/ersättningar för att ekonomin skall fungera. Detta var en verklighet i början 1800-talet, har samhället inte utvecklats mera än så? Detta är rent ut Alliansen politik (läs Moderat) just nu. Unga människor får inga riktiga anställningar utan tvingas att leva under osäkra förhållanden med vad detta innebär för deras egen familjebildning, fler unga kvinnor tvekar med barnafödande mm. M.a.o tillväxten kommer sakta in p.g.a tilliten avtar. Smart drag av Alliansen....knappast, dom sågar av den "gren som dom sitter på"

    SvaraRadera
  2. Så är det. Vårt moderna samhälle kräver global konkurrens och frihet för globala företag att över nationsgränserna smutsa ner, förgifta marker, luft och vatten, stjälpa av sitt avfall och slösa med viktiga naturresurser samt genom bemanningsföretag (läs bulvaner) skjuta ansvaret nedåt och låta dessa anställa skyddslösa människor i sin jakt på allt högre profit. Vi intalas att detta är det enda riktiga för att vi ska få tillväxt och välstånd. Det är de vackra ordens politik: frihet, mångfald, fria marknader, mångfald, valfrihet, de 4 rörelsefriheterna inom EU. Välstånd för vem? Vi som är någorlunda starka ska leva i detta välstånd. De andra (i prekariatet) ska stötta oss med sina urusla anställningsförhållanden. Endast så kan vi få välstånd. Dagens "järnhårda lönelag" kräver inte bara låga löner. Vissa löneskillnader måste vi ha efter kompetens mm (dock mindre än idag). Men rena misären är något helt annat. Prekariatet växer över hela den ekonomiskt utvecklade världen. Läs Guy Standings bok om prekariatet.

    SvaraRadera
  3. Har du lyssnat på denna diskussion angående prekariatet? Länk: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/299297?programid=793

    SvaraRadera
  4. Tack för tipset. Har just lyssnat på det. Otäckt. Nuvarande utveckling kan inte fortsätta i samma fotspår. Egentligen har denna modell prövats. Den gjorde det före börskraschen 1929/30 och vi vet hur det gick. Nazism och fascism. Nytt världskrig. Vänder vi inte utvecklingen mot ett mer solidariskt samhälle och med bättre ekonomisk fördelning kan vi återigen gå samma väg. Med nuvarande resursslöseri, miljöförstöring och klimatuppvärmning kommer samhällets problem att förvärras. Gud hjälpe konungen, fosterlandet och prekariatet.

    SvaraRadera