Valfriheten fungerar
Annika Ström Melin upprörs i gårdagens DN (130601) av att JB-gymnasiet i Jönköping läggs ned och att en del skolor fungerar dåligt. Detta är faktiskt inget att uppröras över. Det är helt i linje med valfriheten, med den globala konkurrensen, med marknadens villkor och det affärstänkande som införts i offentlig sektor sedan 80-talet.
Systemet kallas NPM, New Public Management, och innebär att den offentliga sektorn ska effektiviseras genom konkurrens och affärstänkande, att vinst och egoism ska vara den drivande kraften och att dåliga skolor, vårdhem m m ska läggas ned – precis som sker med företag i privat sektor.
Kring detta system finns en stor uppslutning i samhället. Det understöds av alla partier, från moderater, över socialdemokrater till miljöpartister - och SD vad jag förstår. Endast vänsterpartister motsätter sig detta vinst- och affärstänkande. Men Vänsterpartiet har ju alltid varit motvalls, mot frihet och mot fritt spelrum för marknadskrafterna.
Bästa Annika, nedläggningar av skolor och att det förekommer både dåliga och bra skolor visar att NPM-systemet fungerar. Förekomsten av alla möjliga typer av skolor, dåliga och bra, visar på mångfalden, vilken ger oss ett rikt utbud att välja från. Att de dåliga läggs ned ska vi glädjas över. Tänk om de finge fortsätta med sin dåliga pedagogik, sina låga betyg och sitt dåliga elevunderlag. Bättre då att de läggs ned och att de som har förmågan att sätta höga betyg får fortsätta.
Den ekonomiska effektiviteten inom skolorna fungerar den också. Ägarna har varit väldigt kreativa i sitt sparande på läromedel, städning och personal i sina skolor, även i sin skatteplanering. Sådan ekonomisk effektivitet har vi inte sett maken till tidigare inom offentlig sektor.
Så Annika, låtom oss bedja för fortsatt valfrihet och ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor, inte uppröras över att den fungerar som tänkt.
Nu, har jag inte tid längre. Jag ska nämligen välja ny el-levarantör och det är mycket att sätta sig in i. Ett bolag ringde mig och lovade lite billigare el, än den jag valde förra veckan, som då var billigast. Dessutom lovade de mig säker och extra fin el. Det lät väldigt bra.
Mina sparade pensionspengar har jag ideligen flyttat på, alltid till ett bolag som lovat högre avkastning än de andra. Men detta bolag har sedan gått dåligt. Jag måste läsa på bättre.
Man har nämligen ansvar i ett NPM-system för att vara kunnig om hur marknaden kommer att utvecklas den närmaste tiden, såväl i fråga om pensionssektorn som skolsektorn. Valfrihet innebär både skyldighet och frihet. Det handlar om att välja rätt. Tänk på det Annika.
Men tvivla inte, marknaden rättar alltid till alla fel i slutändan. Den är självreglerande. Den har en osynlig hand som alltid ställer allt till rätta. Fråga Ankarsjö i Centern.
Är du allvarlig eller?
SvaraRaderaHej, tack för kommentaren. Det är naturligtvis ironiskt menat. Jag använder de ord som de liberala tänkarna förför oss med: valfrihet, konkurrens och ekonomisk effektivitet i offentlig sektor m m. Visst tror jag på valfrihet, konkurrens och ansvarsfull användning av skattemedel. Men inte på en valfrihet som i sin yttersta ända driver oss till kaos. Ett tillstånd som "de starka" kan slå mynt av och då tänker jag på (de dåliga) riskkapitalisterna, den organiserade brottsligheten, starka intresseorganisationer som tar för sig av samhällets allmänna resurser.
SvaraRaderaDen stora skiljelinjen i politiken går idag mellan dem som å ena sidan tror på så få regleringar som möjligt, så stor frihet som möjligt för alla, för stark som för svag, att alla föds lika och har lika chanser i livet och att därför alla bidrag av princip är fel och dem som å andra sidan tror på att samhället behöver regleras till skydd för de svaga medborgarna, att människor föds olika och att alla inte har samma möjligheter i livet och att bidrag och stöd därför är nödvändiga. De förra anser i likhet med Thatcher att det inte finns något samhälle, bara individer. Mångfald för dessa är segregering, alltså den egna klanens, etniska gruppens eller trossamfunds rätt att med stöd från samhället driva sin särart långt bort från det gemensamma samhället. De senare tror på ett samhälle med gemenskap, solidaritet och gemensamma grundvärderingar, integrering istället för segregering.
Här talar jag om dessa ideologiers ytterligheter naturligtvis. Likväl förhåller det sig så enligt min mening att samhället har vandrat långt, långt åt det liberala och borgligt konservativa hållet. Jag vill bromsa upp denna liberalistiska utveckling, vända skutan mot ett mer sammanhållet samhälle, ett samhälle som tänker långsiktigt.
Av vad jag förstår har den liberalistiska skutan gått på grund. Fler och fler ifrågasätter effekterna av denna seglats.