Fri vilja eller inte

     Den demokratiska liberalismen bygger på att människan har en fri vilja. Naturligtvis kan varje människa i en given situation peka på det ena eller andra alternativet och säga: detta väljer jag. I den meningen är hennes val fritt, eller snarare, hon upplever det som fritt. Likväl kan man inte förneka att hon i varje val hon gör är påverkad av sina gener, sina samlade erfarenheter från födsel fram till dags dato samt inte minst av den information hon får vid valtillfället. I den meningen är hennes val varken fritt eller oberoende.
     Om det är sant att det finns en fri vilja oberoende av våra gener, samlade erfarenheter och aktuell information, betyder det att det sitter en liten figur i oss som gör våra val fria och oberoende, obekant hur han ser ut eller om han ens kan observeras med de finaste instrument. Vi kallar ofta detta väsen för vår själ, ibland för jaget, och vi uppfattar detta väsen som oföränderligt. Det konstituerar hela vårt jag.
     Så har vi betraktat människan genom historien, och därigenom har vi kunnat utdöma straff, alltså just därför att människan är ansvarig för sina låtanden och göranden genom sin fria vilja. 
     Av den fria viljans existens följer att människor kan vara onda eller goda i sig själva, alltså ha en fri och oföränderlig själ av ett ont eller gott slag. Denna föreställning har visats i oändlighet i böcker och film. Ta Sagan om ringen som exempel. 
     Likväl finns ett omedvetet tvivel kring själens frihet. Domstolar tar ibland hänsyn till brottslingars levnadsomständigheter, både i barndomen och i deras senare upplevelser, och mildrar då straffet.
     Tror vi på den fria viljans existens, i bemärkelsen ovan, leder det till att sakliga upplysningar om olika samhällsföreteelser inte är särskilt behövliga. Människor är som de är. Således upplyser inte myndigheterna flyktingar som kommer från kulturer som är helt motsatta den demokratiska liberalismen om vad som gäller här i Sverige. De straffas sålunda för att ha mördat sin syster som varit olydig och dragit familjens heder ner i smutsen. Och det kan de naturligtvis göra eftersom även dessa människor har en fri själ, oberoende av gener och yttre omständigheter - och alltså fritt kan välja mellan gott och ont.

Fria viljans existens undersöks

     Nu undersöker ett antal filosofer, hjärnforskare med flera experter huruvida människan har en fri vilja eller inte. Igår (6 sept.) på TV4 (filosofiska salongen tror jag programmet heter) med Malou förde man en diskussion om den fria viljans vara. Per Schlingmann (Reinfeldts tidigare spinndoktor) trodde starkt på att människor har en fri vilja. Hur ska man annars kunna straffa människor, sade han. Jag antar att hans politiska idé är demokratisk liberalism, och med sådana idéer måste den fria viljan finnas. I alla fall anser många liberaler det. 
     Jag vill hävda att det inte finns något väsen i oss som är fritt från våra gener, erfarenheter och från den information vi får inför ett visst val. Varifrån skulle detta väsen ha kommit? Det är inte upp till mig att förklara, utan det är upp till den som tror på det. 
     Finns inget fritt väsen, är saklig information av särskild betydelse. Ta exemplet med flyktingar från en kultur som är motsatt den demokratiska liberalismen med sina mänskliga rättigheter och jämställdhet. Med en icke fri vilja blir det särskilt viktigt att ge dessa flyktingar saklig information om t ex kvinnors rättigheter. Då kan vi faktiskt döma dem med gott samvete, om de begår brott mot kvinnor. De visste, för vi hade förklarat för dem, men de gjorde det ändå. Därmed är de ansvariga för sina handlingar, trots att de inte har en fri vilja.
     Jag ser med andra ord ingen motsättning över huvud taget mellan en icke fri vilja och demokratisk liberalismen. Men för att vi ska hitta rätt, måste vi själva söka efter fakta, samtidigt som samhället måste förse oss med sådana fakta, i skolor, i media och så vidare. 
     Det är särskilt viktigt när sociala medier med sina troll hela tiden vill ta över våra hjärnor och ännu viktigare när de multinationella företagen, med sina egenintressen att söka hur höga vinstnivåer som helst, förför oss att handla mot våra egna intressen, mot allmänhetens intresse och mot jordens klimat och miljö.
     Om det nu skulle finnas en fri vilja, skulle man kunna fråga sig om den människa som råkat födas med en ond själ ska straffas för detta. Hon har ju inte själv valt att få denna själ. Det borde därför göra henne helt ansvarsfri. 
     Hur man än vänder sig hänger ansvarsfrågan i luften med eller utan själ. Därför är saklig information, utbildning och vetenskap avgöranden för att vi ska navigera oss fram i vårt fake-news-samhälle. Endast då kan vi med gott samvete utkräva ansvar och utdöma straff.