söndag 23 april 2017

Den organiserade brottsligheten



Den 26 mars skrev jag om att fascismen åter klappar på vår dörr. Jag beskrev då fascismens kännetecken.

Den 2 april lade jag ut vad jag är övertygad om är orsaken till att fascismen åter är aktuell och att demokratins värden ifrågasätts.  Jag menade då att orsaken kan sökas i de förändringar som skett sedan den tid då demokratin var en självklarhet och fascismen något lika självklart ont. Det var tiden före 1989, innan Berlinmuren föll och den oreserverade friheten intog scenen.

Jag angav 14 punkter om de allvarliga, negativa konsekvenser jag kan se av det överliberaliserade samhälle vi fått. Dessa var spontant upptecknade. De skulle kunna anges på ett helt annat sätt, till exempel i färre, men mer sammanfattande punkter, i fler punkter och med annorlunda formuleringar. Men det spelar ingen roll. De punkter jag angav ger likväl en god bild av dagens problem, som delvis är kännbara, delvis finns under ytan, delvis är förträngda eller förnekade.

Den 16 april tog jag upp avregleringen av kapitalet, dvs friheten att skicka pengar och vinster hit och dit mellan länder, banker och institutioner. Denna frihet är grunden till att de rika kan undgå skatt till vår välfärd. Den har vidare lett till ett pengaspel, utan att något egentlig värde skapas. Jag skulle ha lagt ut detta avsnitt söndagen den 9 april, men då kom terrordådet emellan.



Den organiserade brottsligheten

I detta avsnitt ska jag ta upp den organiserade brottslighetens utbredning (punkt 2 av de 14 punkterna). Huvudsakliga källor till nedanstående text är journalisten Loretta Napoleonis bok "Skurkkapitalismen". Hon är född i Italien och en välutbildad ekonom, har arbetat på bank och i internationella organisationer.  Hon har skrivet böcker om hur terrorismen finansieras och undervisat om detta på etablerade universitet i bland andra USA. Hon är feminist och marxist.

En annan källa är Francesco Forgiones bok "Maffia på export". Forgione är författare, journalist och tidigare politiker, kommer från Kalabrien, ´ndranghetans bakgård i södra Italien. Från 1996 och under två mandatperioder framåt var han ledare för kommunistpartiet Rifondazione Communistas och ingick i den regionala antimaffiakommissionen. Mellan 2006 och 2008 var han president för den parlamentariska antimaffiakommissionen. Sedan två år tillbaka undervisar han vid universitetet i Aquila om de kriminella organisationernas historia och sociologi.

Det är med andra ord två kunniga och etablerade personer det handlar om. Att båda är kommunister kan naturligtvis ge en viss slagsida åt texterna, men de använder sig av offentliga uppgifter. 


Berlinmurens fall medförde slaveri

Berlinmuren föll 1989 och därmed kunde friheten och demokratin breda ut sig över världen. Under 1990-talet ökade antalet demokratiska länder från 69 till 118. KGB förutsåg Sovjetsystemets fall. Nomenklaturan försåg sig därför i god tid av Sovjets resurser innan fallet och förde ut dem till andra länder. Den ryska maffian och skrupelfria politiker tog också för sig och av kvinnornas utsatthet. 

I Bulgarien formades en maffian av de förra statstjänstemännen och politikerna. De tog de statsunderstödda idrottsmännen till sina hantlangare och livvakter. Dessa hade dålig utbildning. De blev över och förlorade sin statliga inkomst och blev lätta för maffian att ta till sig. Maffiakillarna gick under namnet Mutras och hade svarta kläder och mörka solglasögon. När de visade sig talade de genom sitt utseende om att nu var det de som bestämde, inte staten. 

Vid 1990-talets slut var 27 miljoner förslavade. Globaliseringen medgav slavarbete i industriell skala och nådde en aldrig skådad omfattning. Idag är genomsnittspriser för en slav mindre än en tiondel av priset på romarrikets tid. 

Jag tycker att Napoleoni är otydlig i sitt ordval. Det är inte demokratin i sig som medgav slaveri utan den okontrollerade globaliseringen, avregleringen och privatiseringen. Hela Sovjetsystemet avreglerades utan att demokratiska institutioner inrättades som kunde hålla koll på samhällsförändringarna (vilket hon också senare säger). Detta skedde till dels av ren naivitet hos de utomstående rådgivare som ville bistå den nya staten och av överdriven tro på att marknaden lägger allt till rätta i slutändan, till dels fanns det också från amerikansk sida en avsikt att Ryssland skulle knäckas en gång för alla. 

Det är inte ekonomiskt starka länder som utnyttjar fattiga människor i mindre utvecklade länder, alltså inte någon ny form av kolonisering. De förslavas i första hand av sina landsmän, både vad gäller sexslaveri och annat slaveri. 

Exempel på slavmarknader

Arizona Market i nordvästra Serbien är välkänd bland internationella hallickar. Handlarna kommer dit för att köpa kvinnor. Dessa beordras klä av sig nakna för beskådan. Männen går fram till dem klämmer på deras hud och tittar dem i munnen innan de lägger ett bud. Den största aktören är den ryska maffian. Till skillnad från idag fick kvinnorna som jobbade med sex i kommunistländerna behålla hela lönen. Koppleri var ett svårt brott. 

Enligt den israeliska Parliamentary Inguiry Committee smugglas melon 3 000 och 5000 kvinnor till Israel varje år från forna Sovjetblocket till prostitutionsindustrin. De arbetar sju dagar i vekan, upp till 18 timmar om dagen. Särskilt hög är efterfrågan hos de ultraortodoxa judarna. De kan inte onanera eftersom deras säd inte får gå till spillo. 

Hamburg och Berlin kontrolleras av den Libanesiska maffian. Araberna kommer till din bar och vill ha pengar och det är bara att betala. I Köln är det annorlunda. Där bestämmer PKK (kurdiska arbetarpartiet). Tunnlarna vid Gasaremsan är kanaler för terrorister, narkotikahandlare och människohandlare. 

 I Nederländerna är hallickar färre. De prostituerade betalar skatt och lever som andra arbetstagare och skyddas av polisen.  

Dagens moderna samhälle tolererar stillatigande denna prostitution. Det är brutala gäng och korrupta politiker från Ryssland och Balkanländerna som styr den globala handeln med slaviska kvinnor. 

Den organiserade brottsligheten förstör marknaden

Globaliseringen, avregleringen och en för maffiorna gynnande lagstiftning har krattat manegen för maffian, om jag få använda det uttrycket. 

Euron i kombination med olika skattelagar i länderna, med att det kostar ytterst lite att skicka pengar öve gränserna, och att inget registreras, gör att maffiorna kan ta för sig, att de kan tvätta sina pengar och investera i den vanliga ekonomin. Patriotic Act i USA gav de amerikanska finansmyndigheterna rätten att övervaka dollartansaktioner i hela världen. Därefter överfördes penningtvätten till andra länder, till bland annat EU. 

Kinesiska arbetare smugglas till kinesiska arbetsgivare i Europa och blir en mycket billig arbetskraft, styrd av Triaderna, den kinesiska maffian, och det handlar om 100 000-tals. Det är bland annat det generösa flyktingmottagande som skapar detta inflöde (i jämförelse med USA). 

´ndranghetan, cosa Nostra och cammoran har en årsomsättning på mellan 120 och 180 miljarder euro. Bara hälften av dessa pengar investeras i kriminella verksamheter. Resten investeras på tusentals sätt i den vanliga ekonomin, och därmed konkurrerar maffian med billiga produkter, vilket slår ut legala verksamheter. 

Vi tittar bort

En lag i Italien heter 416 bis och den gör det straffbart att ingå som en del i vissa sammanhang. Domstolen behöver alltså inte bevisa att en individ begått en brottslig handling. Det räcker att vara associerad med människor som är förenade i syfte att begå sådan handlingar. 

Paragraf 41 bis innebär att brottslingarna (från Maffian) utestängs från världen i fängelserna och de kan därmed inte leda sin brottsorganisation. I många länder skakar jurister på huvudet, då de menar att individens rättssäkerhet sätts ur spel. Maffian huserar därför hellre i Spanien och andra lände där sådan lag inte finns. 

Vi förstår inte detta för vi märker inte av maffiorna. De verkar i tysthet i våra länder. Endast när de så småningom visar sig som ett uppenbart hot mot vår civilicerade värld kommer vi att reagera och kanske sätter vi då in samma lagar, men då kan det vara försent. 

I Tyskland finns heller ingen lag om samröre med maffian, varför den i lugn och ro kan bygga upp sina strukturer. Tyskland har en högeffektiv federal kriminalpolis BKA. Den skrev en rapport om maffian i Tyskland med detaljer och namn på medlemmarna. Ingen brydde sig. Så kom skjutningarna i Duisburg (2007). Då sköts flera maffiamedlemmar ner på öppen gata. Ingen ville ändå förstå. Man blundar. 

Petra Reski är journalist i Tyskland. Hon skrev en bok om ´ndranghgetan i Tyskland och angav detaljer om de inblandade med hjälp av polisens uppgifter. Boken förbjöds med hänsyn till maffiamedlemmarnas integritet. 

Efter terrorbrottet på Drottninggatan talas det om att införa en lag om samröre med terrorister, som IS. Det är nog bra, tycker jag. Men borde inte en sådan lag införas även för samröre med vissa brottsorganisationer, liknande den i Italien?

Brottsorganisationerna slår rot

Den italienska maffian som före liberaliseringen var lokala företeelser har idag brett ut sig över världen, särskilt i Europa, och de fortsätter att etablera sig. De kommer med sina enorma rikedomar att bli en makt som ingen kan sätta sig upp mot och de kommer snart att märkas av. Då kommer vi att säga, varför gjorde vi inget tidigare. 

Vid sidan av den italienska maffian har vi den ryska och den baltiska, ja det finns fler, jugoslaviska grupperingar till exempel. Vi har 60 individer på Hisingen utanför Göteborg, vilka tillhör en släkt från mellanöstern som har blivit en maffia. Vi har gängen i förorterna som skjuter på varandra i kampen om territorier för sin narkotikahandel. De är ännu ej etablerade. Så småningom, när de delat upp marknaderna, blir det lugnare, men då har även de blivit en makt i vår mångfaldsdemokrati. Ja, så har vi Hells Angels och andra motorcykelgäng. De är sedan länge etablerade och arbetar i det tysta, men kan dyka fram med full kraft, om de känner sig hotade av samhällets myndigheter eller individer, och det har jag ett exempel på i min vänkrets. Fast det vill jag inte tala om. För den person det gäller är tjänsteman, och han måste få leva i fred nu. 

Så frågan är vilka som egentligen styr i vår globaliserade, avreglerade och privatiserade demokrati. Våra politiker och våra myndigheter eller den organiserade brottsligheten? 

Några exempel som jag sett

En granne på landet har blivit av med sin utombordare tre gånger. Inga lås hjälper. Tjuvarna sågar till och med itu båten för att ta den dyra snurran. Den förs sedan över till Baltikum med en färja. 

För ett tag sedan cirklade en helikopter över huvudet på oss. Det visade sig att anledningen var att en invandrare och ägare till liten livsmedelsbutik i närheten hade blivit misshandlad - för andra gången. Jag frågade honom om varför. Han ville inte berätta. Men utifrån mina fördomar drar jag slutsatsen att han inte ville betala för beskydd. Vi har nämligen fått ett område inte långt från oss med invandrare. Jag tror att någon gruppering där har velat ha pengar av sin landsman, precis som Napoleoni beskriver i sin bok, alltså att det är de egna landsmännen som i första hand råkar illa ut. 

När knackar någon av alla dessa kriminella och väl etablerade grupperingar på vår dörr, vi som tittar bort, så länge allt bara drabbar invandrare och slaviska kvinnor. 

Ovanstående är bara ett axplock. Det finns långt mer att berätta om den organiserade brottsligheten. Det är bara att läsa Napoleonis och Forgiones böcker. Det är en rysare om vår framtid.

Att peka på dessa problem är inte att vara emot frihet och mångfald. Men friheten, liksom mångfalden, måste vara reglerad så att alla kan njuta av den. När så inte är fallet växer fascismen. 

Jag återkommer nästa söndag och kommer då att ta upp en annan punkt av de 14. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar