Jag är rasist, homofob och kommunist

Pekul är rasist

Jag tycker förstås inte att jag är rasist. Jag kämpar för muslimers, judars, kristnas, kvinnors och andra gruppers rättigheter, men för V är jag det. Enligt Erik Helmerson i DN i dag, så lär Ung Vänsters ord­förande Hanna Cederin ha skrivit nedanstående i Dagens Arena (den 4 november) i polemik med Nalin Pekul som i Expressen lär ha skrivit om hedersförtrycket eller islamismen. Så här skriver Cederin:

”Min slutsats är att Pekgul helt enkelt vill att man ska låta bli att agera mot rasism, islamofobi, svartmålning och klass­frågor". Hon säger vidare att Pekul är "beredd att agera rasistiskt". Jag delar Pekuls uppfattningar. Hon har berättat om kvinnoförtrycket och om islamismens framväxt i förorterna, och gjort det med kunskap inifrån. Hon är ju själv muslim och har bott i förorten.

I mitt förra inlägg skrev jag att det är svårt att kritisera följderna av vårt över-avreglerade och över-globaliserade samhällssystem utan att svartmålas och få en etikett på sig. I USA har svartmålning och lögner nått oanade höjder genom Donald Trump.

Att säga att Nalin Pekul skulle agera rasistiskt, hon som kämpat för kvinnors rättigheter, bland andra muslimska, är ju fullständigt horribelt. Man tar sig för pannan. Cederin är den svenska versionen av trumpism, men på vänsterflygeln. (Ursäkta att jag gett henne en etikett, men även jag faller ibland för tidens anda,)

Varför denna förnekelse?

Varför förnekar vänstern kvinnoförtrycket? Vänstern har ju uppfattningen om sig själv om att vara de förtrycktas försvarare.
Enligt samstämmiga rapporter växer nu kvinnoförtrycket i förorterna. Jag har skrivit om detta förut, så jag ska inte bli långrandig. Men för mig verkar det som om vänstern heligförklarat muslimer, nu när den traditionella arbetarklassen blivit kvar i historien. Den var ju som vi alla vet heligförklarad på 60- och 70-talen. Allt en arbetare sa och gjorde var rätt oavsett vad det var, och vi skulle alla lyssna andäktigt. Nu är det muslimska män och företrädare för islam som heligförklarats, ty det är de som är förtryckta, inte kvinnorna. Vi ska andäktigt lyssna på dessa män och inte tro på de muslimska kvinnorna. Precis som islamistiska män anser, anser också vänstern, att kvinnor inte är något att lyssna på.

Vart har vår intellektuella anständighet tagit vägen? Varför blunder vi för sådant som är uppenbart? Det har väl alltid gjorts i och för sig, när fakta går emot ens egen uppfattning, men denna företeelse tycks ha ökat. Ändamålet helgar medlet är numer ledstjärna både i USA och Sverige.

Jag är ledsen att behöva säga det, men vänstern har blivit skrämmande, lika skrämmande som SD. Ändå händer det att jag ställer mig bakom en del saker som Sjöstedt säger - i andra frågor förstås.

Nu ska jag läsa vidare i DN. Undrar hur långt jag hinner innan jag går i taket.