söndag 17 april 2016

Mehmet Kaplan

Fenomenet Kaplan väntat

Jag har varit bortrest och upptagen sedan i onsdags och har inte kunnat följa turerna med Mehmet Kaplan. Jag har fått läsa in mig i efterhand. Jag kan bara konstatera att fenomenet Kaplan är en naturlig följd av vår rädsla för att kunna misstänkas vara rasistiska. Om detta vårt kulturella särdrag har jag skrivit tidigare.

Lyssna på demokratiska muslimer

Jag kan inte historien bakom Pekuls avhopp, men jag vågar ändå påstå att orsaken var att vi inte tog vara på hennes kunnande och starka patos för religionsfrihet i förening med demokratins krav. Hon har tagit tydligt avstånd från antidemokratiska och kvinnofientliga yttringar i islams namn. I många islamska kretsar var hon därför en avfälling. Följaktligen har hon varit utsatt för kritik av deras företrädare.
I en artikel  har hon angripit Kaplan för att ha en ”dold agenda” och för att stötta islamister. Varför lyssnar vi inte på demokratiska muslimer? Varför ger vi bidrag till muslimska förbund och moskéer med antidemokratiskt och dolt agerande?

Istället för att ta vara på Pekul har vi låtit en icke-demokratisk muslim ta plats på den politiska scenen och tillika låtit honom bli minister i regeringen. Jag välkomnar muslimer, judar, kristna och andra religiösa på politiska poster. Men det finns ett villkorslöst krav, och det är att de inte har en dold agenda och i lönndom driver andra frågor.

Vi har nog med riksdagsledamöter och ministrar som föreslår och stiftar lagar i frihetens tecken, i mångfaldens och toleransens tecken, men som i praktiken driver de rikas intressen i banker och storföretag. Ska vi dessutom ge utrymme åt ministrar som under falsk flagg driver muslimska och turkiska intressen, och det av icke-demokratisk natur, ja till och med av fundamentalistisk art.

Kaplan måste avgå

Kaplan lade ner sin röst när det gällde riksdagens omröstning om turkarnas folkmord mot armenierna. Han har jämställt Israels agerande mot palestinierna med nazisternas agerande mot judarna. I samma anda fortgår hans agerande. Det är möjligt att varje händelse och uttalande i sig kan förklaras på ett någorlunda tillfredställande sätt och i några fall vara demokratiskt motiverade. Israel har till exempel i många fall betett sig illa mot palestinierna, som i det enskilda fallet kan jämställas med vad nazisterna gjorde i ett enskilt fall.

Men det spelar ingen roll om varje enskilt fall kan förklaras med okunskap, missförstånd med mera. Exemplen är för många och alla är entydiga i sin riktning. De tyder på en dold antidemokratisk agenda i muslimsk tappning. Han företräder inte Miljöpartiet, utan muslimska organisationer och deras antidemokratiska idéer. För mig är förtroendet för Kaplan noll. Han måste avgå.

Om inte Romson och Fridolin förstår att förtroendet för Kaplan är förstört och att han utgör en belastning för partiet, får Lövfen tvinga dem till att förstå det. Jag kommer inte mer att rösta på Miljöpartiet, oavsett vilket, men andra yngre som tappat förtroendet för partiet kan göra det i framtiden. Det förutsätter förstås att de lär sig skilja på äpplen och päron och på ideologi och verklighet. Lika viktigt som att rädda oss från klimat- och miljökatastrofer, lika viktigt är det att hålla rent framför vår demokratiska dörr.

Sluta stötta antidemokratisk islam

Vi är fega och vågar bara agera mot legitima mål som SD och slår ner på detta parti för att vara rasistiskt och icke-inkluderande. När det kommer till antidemokratiska former av islam drabbas vi av tunghäfta, förvirring och dövhet.

Vi har religionsfrihet i landet och det ska vi ha, såväl för islam som för andra. Låt oss stötta ett demokratiskt islam och samtidigt sluta med att ekonomiskt stötta och frottera oss med islamska förbund som visar prov på fundamentalism.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar