Markus Uvell: Vi är ej toleranta nog

Religiös slakt och olika badtider för män och kvinnor

Markus Uvell, fristående opinionsanalytiker, tidigare bland annat vd på Demoskop, vd på Timbro och Sverigechef på Kreab sa bland annat följande i DN den 21 februari i år:

Att försvara rätten till halal- och kosherslakt ses som en extrem ståndpunkt, 

Vanligen toleranta debattörer hävdar att särskilda badtider vore att kapitulera för ”medeltida värderingar”. Om inte skilda badtider förbjuds öppnar vi dörren för kvinnofientlig islamism, påstås det utan omsvep.

Tanken är dels att det  finns en linjär utveckling för hur värderingar förändras, där Sverige ligger längst fram och andra kulturer är i varierande grad mer primitiva, dels föreställningen att det  finns ett enhetligt ”vi” som kommit överens om vilka värderingar som ska gälla i Sverige och att detta ”vi” måste bekämpa avvikelser.

Att vilja bekämpa de värderingar som ligger  bakom krav på exempelvis slöjor, religiös slakt eller 
särskilda badtider för kvinnor är ogenomtänkt. 

Den linjära utveckling är ett faktum

Om vi går tillbaka i historien är det väl tvivels utan så att vi gått från fördomar och diskriminering till ett upplyst samhälle utan lagstyrd diskriminering.
Människor av olika etniciteter och hudfärg har i historien ansetts ha olika intelligens, moral och stå på olika nivåer i människans utvecklingshistoria. För att inte tala om kön. Om kvinnor har sagts att de handlar efter känslor istället för intelligens och att de därför behövt förmyndare. Denna syn lever till stor del kvar i Mellanöstern, i Afghanistan och Pakistan. Det är väl också ett faktum. Har vi glömt Pela, Fadime och Malala. 

I takt med upplysning och vetenskapliga framsteg har dessa fördomar kunnat vederläggas i en linjär utveckling och Sverige har faktiskt legat i framkant. Detta är väl inte enbart en tanke, som Uvell säger. Det är väl ändå ett historiskt faktum. Därmed inte sagt att andra kulturer är primitiva, men kvinnodiskriminering är likväl diskriminering och den bygger på fördomar. 

Jag håller med om att bekämpa huvudduk hos islamska kvinnor är ogenomtänkt som Uvell skriver. Det finns ingen anledning över huvud taget att att bekämpa olika huvudbonader. Vi har religionsfrihet i landet och vi har varken förbud mot olika huvudbonader eller mot andra religiösa symboler. 

Men när det kommer till halal-slakt och olika badtider är vi i en annan dimension. Låt mig ta halal-slakt först.

Halal-slakt

Halal-slagt, kosher-slakt och slakt genom skäktning innebär att halspulsåder och luftstrupe skärs av, vilket får djuret att förblöda. Hal-al är ett muslimskt ord och kosher judiskt, medan skäkt är tyskt hämtat från hebreiskan. Jag såg en gång en skäktslakt i 12 års ålder. En slaktare kom till bondgården i närheten av vår sommarstugan. Han tog fram en stor klubba och ställde sig framför kalven, slog den i skallen på kalven med all kraft. Därefter skar han halsen av djuret. Vad jag förstår hann kalven aldrig lida. Idag sker det med slaktmask och nedsövning. Djuren lider inte. Annars innebär traditionell halal- och kosherslakt att hals och luftstrupe skärs av medan djuret lever och det sker utan någon nedsövning. Det dör långsamt med en fruktansvärd vånda.

Idag vet vi mycket om djuren genom en linjer utveckling, som Uvell kallar en tanke. Vi vet att djuren har samma känslor som vi, det villl säga de kan känna rädsla, ånger, ilska, kärlek med mera. Det vet vi genom att ha observerat djuren och genom vetenskaplig forskning på djurs hjärnor. Hela deras känsloregister sitta som hos människan i hjärnans basala delar. Dessa delar utvecklades för hundratals miljoner år sedan om inte för en miljard å sedan. De har varit en förutsättning för överlevnad och fortsatt evolutionär utveckling.
Vi vet också genom linjär utveckling att djur inte kan tänka lika logiskt som vi. Deras moraliska beteende är också underutvecklat. De kan därför inte ta ansvar för sitt beteende på samma sätt som människor. På medeltiden förstod man inte det och därför kunde man straffa djuren för omoraliskt eller olaglig uppförande. Man kunde föra dem till domstol och i en rättegång döma dem till hängning eller till spöstraff. Idag vet vi genom linjär utveckling på vetenskaplig grund att detta är fel.

Att med denna kunskap som vi har idag slakta ett djur genom att skära halspulsåder och luftstrupe av det medan det är medvetet om vad som sker och låta det dö i vånda är för mig fullständigt oacceptabelt. I alla fall när det sker i ljuset av att bra nedsövningsmetoder finns.

För Uvell är det inte så. Han skriver. Hur tungt väger svensk djurhållning jämfört med rätten att utöva sin religion och önskan att även utföra religiös slakt? 

Jag vet inte om hans syn bottnar i okunskap eller likgiltighet inför djurs lidande. Han borde veta att skäktning med nedsövning är tillåten i Sverige och vad jag förstår okontroversiell. Det är den utan nedsövning som är förskräcklig.

Olika badtider

Det kan tyckas som en liten fråga att införa olika badtider för män och kvinnor. Uvell skriver: Vilken vikt bör vi lägga vid önskemål om särskilda badtider för kvinnor i ljuset av svensk jämställdhetssyn? 

Mot bakgrund att det förekommit trakasserier mot kvinnor i badhusen, kan det ligga nära till hands att ge efter. Det blir frid och fröjd då. 

Jag ber er byta ut ordet kön mot hudfärg. I en linjär utveckling har svarta människor kommit ifrån den värsta segregeringen med sin tillhörande diskriminering. Om vita eller svarta människor skulle trakasseras i badhus och på andra ställen, skulle vi då säga, låt oss införa segregering efter hudfärg igen, så det blir frid och fröjd. Nej, det är en omöjlig tanke och med Uvells egna ord skulle det vara ogenomtänkt, fast han menar motsatsen. 

Sedan vi fick in medeltida tankar från Mellanöstern i huvudsak, det må vara kristna eller muslimska, så har vi börjat ifrågasätta vår jämställdhet. Vi ska åter igen börja segregera. Kristna och islamska samfund må tillämpa segregering och olikartad syn på män och kvinnor inom sina  gudstjänstlokaler. Det kan vi inte och det bör vi inte förhindra. Det är deras rätt i vårt toleranta land. Var och en salig på sin tro. Men i våra allmänna byggnader får inte segregering förekomma. Kön är inget undantag från detta. 

Endast i yttersta nöd kan olika badtider införas för män och kvinnor enligt min mening. Sådan nöd är att vi inte kan skydda kvinnorna och i så fall behöver vi fler kameror, vakter och poliser. Men sådan segregering får endast finnas under ett kort tag, inte vara ett ifrågasättande av de mål vi uppnått i jämställdhet. Det finns mycket kvar att göra. 

Vi har en väldig rädsla för att våga tala ut när muslimsk diskriminering och segregering kommer fram i ljuset. Muslimer har samma rätt som kristna, judar och andra religionsutövare att leva och verka i vårt land. Men det finns vissa grundläggande rättigheter, som dessutom är inskrivna i FN, som vi inte kan ge avkall på. Avvikelser av denna sort måste vi våga avvisa, oavsett vad Uvell tycker om det och oavsett vem som står för dessa.