onsdag 20 januari 2016

Tillväxtens väsen

Den som inte läst inägget från den 17 januari om tingens väsen, bör göra det före detta inlägg.

Individuell frihet och tillväxt

     Tillväxt har funnits sedan människans gryning. Upptäckter och uppfinningar har underlättat för människor.
     I feodala samhällen uppskattade fursten en god uppfinning, men han brydde sig inte nämnvärt om hur uppfinningen gynnade det feodala områdets invånare. Något tillväxtbegrepp fanns inte, vad jag känner till.

     I  de gamla kommunistiska staterna ålade kommunistpartiet människor att arbeta på ett visst sätt för att skapa tillväxt. Utan egennytta och frihet för individen skedde tillväxten ytterst långsamt.

     I det liberaliserade samhället har individen getts frihet att finna bästa väg till egen framgång. Denna individuella egennytta skapar otvetydigt tillväxt för hela samhället. När Kommunistkina gav invånarna ekonomisk frihet fick tillväxten ny fart.

     Vi har vår ekonomiska frihet med dess tillhörande tillväxt att tacka för mycket. Den är grunden för vår moderna välfärd. Men vad består tillväxten av egentligen? Vad är det som skapar tillväxt? Det är det jag ska försöka ge en bild av.

Ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt

     Först vill jag säga att det jag nu skriver är lite snusförnuftigt för en utbildad nationalekonom.  Men jag vill se på begreppet tillväxt ur ett allmänt och bredare perspektiv, alltså se närmare på de processer som egentligen ger oss välstånd.

     Tillväxt består dels av ekonomisk tillväxt, dels av befolkningstillväxt, säger Thomas Pikett i sin bok Kapitalet i 21 århundradet. Ekonomisk tillväxt är den samlade produktionen av varor och tjänster inom landet under ett år står det i Wikipedia. 
 
      Vi kan också blanda in peningvärdet av denna produktion  Den nominella tillväxten är då den penningmängd som produktionen står för. Korrigerar vi för inflationen får vi den reala tillväxten. Detta värde kan vi sätta  i relation till tidigare år och få fram tillväxttakten.

     Den samlade ekonomiska tillväxten ökar vid befolkningstillväxt förutsatt att de nya medborgarna kommer i arbete. Däremot är det inte säkert att den ekonomiska tillväxten ökar per capita. Det förutsätter att tillräckligt många av dem kommer i arbete och att deras produktion bidrar till ökningen.

Den ekonomisk tillväxtens orsaker 

     Den ekonomiska tillväxten, det vill säga den ökade mängden varor och tjänster, antas bero på rationaliseringar. Jag håller då befolkningsförändringarna konstanta. Det kan vara en uppfinning, en förenkling i produktionskedjan, ett nytt produktionssätt eller liknande, som gör att vi lyckas producera mer. Det kan också bero på att vi utökar produktionen på grund av ökad efterfrågan och att arbetslösa kommer i arbete. Det kan vidare bero på att vi ökar arbetstempot eller ökar arbetstiden. Det finns säkert fler effektiviseringar att nämna av denna typ.
     Det är väl i regel så vi tänker oss orsakerna till vår tillväxt och därmed som grund för vårt välstånd

Industrialiseringen gav tillväxt skjuts

     Tillväxten i världen var mycket låg under 1700- och 1800-talet,  ca 0,1 % 1700 - 1820, 0,9 %1820 - 1913 och 1,6 % 1913 2012, enligt Thoams Pikettys siffror i boken "Kapitalet i 21 århundradet". Givetvis har industrialiseringen varit orsaken till den ökade tillväxten. Den gav oss det ena effektivare produktionssättet efter det andra. 

     Ser man på de enskilda industriländerna för sig, kan man konstatera att deras tillväxt till stor del ökat på annat sätt  än genom effektiviseringar i produktionen. Industrialiseringen frambringade nya vapen och annan militärisk teknik och de användes för kolonisering av dåligt utvecklade länder i Asien och Afrika.
     Tillväxten hos industriländerna, egentligen deras nationalinkomst, ökade helt enkelt genom rofferi. De industrialiserade länderna lade beslag på de underutvecklade ländernas naturresurser och lät landets invånare arbeta mer eller mindre som slavar. Men då har vi lämnat den strikta definitionen av ekonomisk tillväxt. Ändå har vi väl lite till mans trott att allt vår tillväxt och vårt välstånd beror på oss själva och vår produktivitetsökning.

     Rofferi och expansion är inte samma sak, men i fråga om hur dessa länder skodde sig ligger orden väldigt nära varandra. Deras ekonomiska aktiviteter expanderade utanför deras egna landområden där de roffade åt sig.
     I fortsättningen använder jag mig av ordet expansion och då avser jag ekonomiska aktiviteter som gynnar ett lands nationalinkomst utöver den strikta ekonomiska tillväxten, som jag definierat ovan. Nationalinkomst kan definieras som ekonomisk tillväxt med avräkning för kapitalförslitning plus netto i utbytet med andra länder. Jag skulle kunna använda nationalinkomst i det följande, ty det är egentligen det jag talar om. Men man hör aldrig politiker tala om detta begrepp. De talar hela tiden om tillväxt, tillväxt, och jag får känslan av att de snarare talar om nationalinkomst, alltså en massa saker utöver strikt ekonomisk tillväxt.
     Fel eller rätt, i fortsättningen använder jag ordet "tillväxt" i denna bredare betydelse. När jag använder orden "ekonomisk tillväxt" syftar jag på den traditionella och avgränsade tillväxten, alltså på mängden varor och tjänster inom landet.

Expansion

     När Sverige expanderade sitt rike norrut, lade vi beslag på samernas rikedomar, skog, vattenkraft och mineraler.  Fortfarande bidrar dessa rikedomar till vår tillväxt, även om de också kommer samerna till del. 

     När vi i västländerna koloniserade Amerika och expanderade väster ut, lade vi beslag på indianernas naturresurser. Vi jagade bland annat nästan slut på viltet, som bisonoxarna.

     När vi med hjälp av industrialiseringen expanderade öster och väster ut, lade vi under oss Asiens och Afrikas naturresurser. Det gällde särskilt England med sitt imperium.

     Så har varje stormakt gjort. Det må gälla romarna, mongolerna eller osmanerna. Rikedomarna flödade in i dessa riken och de bestulna länderna blev fattigare.

     Typiskt för denna tillväxt är alltså att den överför rikedom från ett land till ett annat. Det innebär ingen automatisk "ekonomisk tillväxt" i sig. Indirekt gynnar den emellertid sådan tillväxt. De ökade resurserna kan användas till både ökad produktion och ökad produktivitet.

     Expansion kan ske på andra sätt. Istället för att dra oss väster, söder eller österut kan vi borra eller gräva oss ner i jorden efter olja, gas och kol. Det tillför de länder som äger dessa fyndigheter nya rikedomar, utan att någon traditionell ekonomisk tillväxt har skett. Däremot är dessa energislag indirekt avgörande för ekonomisk tillväxt, inte nödvändigtvis för de länder som äger fyndigheterna, men för dem som tar hand om dem. Saudiarabien har till stor del lutat sig tillbaka utan att syssla med egen ekonomisk tillväxt. Deras välstånd är ändå enormt.

För att detta inlägg inte ska bli för långt och trötta ut läsaren fortsätter jag med tillväxtens väsen i ett kommande inlägg.






























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar