Upplysning når islam

Islam har hamnat i en återvändsgränd

   Jag har sagt det i tidigare inlägg. Den muslimska radikalismen har sina grunder i den kolonialism som vi utövat mot de arabiska länderna och som lett till plundring av deras naturresurser.

   Denna idé att odla ett islam som härrör från en annan tid har blivit en fälla för muslimerna. Kvinnors kraft kommer inte till nytta i deras samhälle. Mänskliga rättigheter ses som ett påfund från väst. Guds lagar står över människans. I en sådan miljö står utvecklingen still. Det är en återvändsgränd.

Nya tankar finns

   Därför var det glädjande att läsa Mohammad Fazlhashemi artikel från den 2 december i SvD. Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han nämner ett flertal muslimska tänkare, som menar att islams skrifter är väl förenliga med mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. 

Mohsen Kadivar 

   Den iranske rättslärde Mohsen Kadivar förordar en tolkningsmodell vars utgångspunkt är att skapa harmoni mellan tidens anda och muslimska normer som rättvisa och människans värdighet. Förutom dessa normer förekommer regler och bestämmelser i shariarätten varav många är knutna till förmodernt samhällsstrukturer. De senare borde antingen överges eller omarbetas menar Kadivar. 

Mohammad Mujtahed Shabestari

   Den iranske teologen Mohammad Mujtahed Shabestari menar att det gamla rättvisetänkande och människans värdighet var knutet till kön och till muslimer. Idag definieras rättvisa så att alla religionstillhörigheter och andra tillhörigheter ska kunna åtnjuta lika rättigheter. Han menar vidare att det inte finns något hinder för muslimer att ta till sig nya definitioner av dessa begrepp. 

   Likaså är friheten inom islam universell, menar han. Det visas av att det var islam som under och efter 600 talet utvecklade frihetsbegreppet. En nytolkning av människans värdighet måste utgå från ett individcentrerat antropocentriskt perspektiv, som sätter människans och individens rätt till autonomi i centrum. Han understryker att det genom denna nytolkning blir möjligt att förverkliga Koranens eget budskap om att det inte ska råda något tvång i tron. Tro och religiositet blir en mänsklig rättighet och inte någon plikt. Av detta följer religionsfrihet, det vill säga rätten att välja tro, att avstå från tro och att byta tro. Den enskildes tro eller avsaknad av tro blir ovidkommande faktorer i fråga om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. 

Abdulkarim Soroush

   Filosofen Abdulkarim Soroush är kritisk mot den traditionella islamska rättstolkningens pliktcentrerade perspektiv. Han skriver att ett nekande av mänskliga rättigheter med hänvisning till människans trosföreställningar eller avsaknad av tro är att betrakta som ett brott mot människans värdighet. 

Mohammad Taqi Fazel-Maybodi 

   Teologen Mohammad Taqi Fazel-Maybodi menar att den brännande frågan om islams strafflagar, som avrättning, stening, amputering av kroppsdelar med mera, härrör från en gammaltestamentlig rättspraxis. De uppfanns inte av islam utan anammades som redan existerande rättspraxis. Därför ska dessa lagar inte ses som oföränderliga utan som historiska och knutna till specifika sociala förhållandena. 

   Dessa tänkares och teologers arbete kan, menar artikelförfattaren Mohammad Fazlhashemi, ses som en "räddande översättning" i enlighet med den tyske filosofen Jürgen Habermas begrepp. Dessa "räddande översättningar" sker till ett språk med dess tillhörande terminologier, begreppsapparater och normsystem. 

 Hussein Ali Montazeri

Den shiitiske, iranske storayatollan Hussein Ali Montazeri använder sig av en sådan räddande översättning när han mot slutet av sitt liv försvarade yttrandefrihets med hänvisning till en koranvers (55:3-4) som säger att Gud lärt människan talets konst. Han byggde sitt försvar på en retorisk fråga. "Hur kan Gud å ena sidan ha gett människan talets konst och å andra sidan begränsa den" Han svarar själv på den: man måste utgår från att alla människor har rätt att uttrycka sina åsikter oavsett om de är rätt eller fel.

Artikelförfattarens slutsats

Det moderna samhället normsystem behöver med andra ord inte framstå som något främmande. Islams föreställningar framhålls som kompatibla med moderniteten. 

Han avslutar artikel med shift happens.

Bjud in dessa teologer

   Det var intressant, det var förhoppningsingivande, det var glädjande att läsa om dessa teologer. 

   Nu kommer de från det shiitiska Iran. De kan därför komma i konflikt med sunnitiska tolkningar. Hur som helst borde de inbjudas till svenska moskéer och muslimska ungdomar från våra förorter borde inbjudas för att lyssna på deras föreläsningar. 

   Det är sådan hjälp jag skrikit efter. De ekonomiska resurserna finns hos oss storsvenskar. Viljan hos hos att erkänna förortens problem haltar och därmed viljan att ta itu med problemen. Även om vi ändrar oss och satsar på förorterna, måste vi ha muslimska skriftlärda till hjälp.

   Dessutom måste de islamiska samhällena för egen skull öppna sig mot omvärlden och moderniteten, om de ska utvecklas.