Åsikter i första hand, insikter i andra
Vi lever i en tid som blir allt mer polariserad, skrev Andres Mildner i den andra artikeln i serien om faktaresistens, alltså vår oförmåga att ta till oss fakta (DN 151008). Medierna har bidragit till denna utveckling, eftersom starka, svartvita åsikter värderas högre än lågmälda insikter. (De säljer med andras ord bättre och ger ägarna större vinst får man förmoda.) Idag efterfrågas inte kunskaper utan åsikter. Det är inte svårt att förstå lockelsen i en snabbfotad debatt, byggd på spänning och motsättningar.Journalistiken förmår inte upprätthålla sina ideal. Hellre än att vara väl förberedd och förhålla sig till kritiska uttalanden delegerar man ansvaret till publiken eller till näste talare: "Nu ska vill lyssna på en person som inte håller med - berätta hur de ser på det här!"
Utvecklingen innebär att också nyhetsförmedlingen debattifierats och att fakatarelativismen breder ut sig.
Detta är en logisk och förväntad effekt av det ökade informationsflödet, där var och en kan skapa sina egna sanningar. Du kan alltid hitta en vinkel som stödjer din sak.
Fyra saker
I boken "Truth. A history and a guide for the perplexed" pekar Filipe Fernández-Armesto på fyra saker som historiskt bidragit till våra ställningstaganden. De är:
1. Det vi känner,
2. det vi blir tillsagda
3. det vi tänker ut själva
4. det vi observerar
Det som dominerar idag är "det vi känner", säger Anders Mildner. Journalistikens uppdrag har varit att agera på allmänhetens uppdrag. Tidningarna har ifrågasatt maktens sanningar och etablerat nya - folkets egna. Denna syn på uppdraget är tongivande även idag. Men den är under kraftig utmaning, menar Anders Mildner.
Kan bara hålla med
I de flesta fall håller jag inte med skriftställaren. Det är därför jag skriver mina inlägga. I detta fall är det bara att hålla med.
Torsdagarnas Debatt-program på teve är ett utmärkt exempel på ovanstående. Debatten delegeras från debattledaren till de åsiktsstinna deltagarna. De mest divergerande företrädarna för en aktuell fråga bjuds in. Alla får säga vad de känner utifrån sin egen verklighet, vilket naturligtvis inte alltid är fel. Men det görs isolerat utan koppling till vetenskap, statistik och insikter. Jag såg programmet i början, men har slutat att se det. Jag lär mig inget av det och det är inte heller mening. Meningen är att man i tevesoffan ska reta upp sig på deltagarnas "tokiga" åsikter. Jag retar mig på programidén.
Det fanns för ett tag sedan ett program på teve, där kunniga personer bjöds in för att diskutera en viss fråga. Jag kommer inte ihåg vad det hette, men jag tror det gick på söndagskvällar. Det lades tyvärr ner. Det var för sakligt och tråkig, antar jag.
Programidén liknade min blog, vilken jag eftersträvar att göra så saklig jag kan, även om jag ibland skruvar lite i formuleringarna. Inläggen är för långa säger en del. Andra säger att de inte är tillräckligt stilistiska. Det ligger mycket i denna kritik. Analyserande på vetenskaplig och saklig grund är tråkigt och lite svårt att få till stilistiskt. Det går naturligtvis om man har den förmågan, men risken är ändå att sakfrågan kan komma att skymas. För framgång i fråga om antal läsare och så kallade följare är det bättre att skriva det "vi känner" än det vi "observerar" för att använda Filipe Fernández-Armestos definitioner.
Upplysningens idé från 1700-talet har blivit gammalmodig.
Upplysningens idé från 1700-talet har blivit gammalmodig.
Frågan är om vi riktigt kan komma ifrån dialektiken, saker som vi anser riktiga vid en tidpunkt ändras sedan med tiden. Historien måste ses som dynamisk vilket gör att det vi känner vid en tidpunkt kan vara vara en helt annan senare. Wittgenstein hade tex. sin tidigare period i vilken Tractatus var gällande en uppfattning som han senare helt frångick i Särskilda Anteckningar på 40-talet.
SvaraRaderaDet är sant. Vi tänker olika från tid till annan. Ändå tycker jag mig kunna se en framåtgående rörelse med stöd i upplysningen och i allmänt vetenskapligt tänkande. Även frigörelsen från många religösa föreställningar eller kanske ska man bara kalla dem tidsbundna föreställningar, har lett fram till frigörelse hos många grupper. De svarta i USA, kvinnor världen över. Internett och globaliseringen har naturligtvis spelat stor roll.
SvaraRaderaTrots att tänkandet kan komma att ändras med tiden tycker jag att alla de begrepp som vuxit fram rörande mänskliga rättigheter, ändå kan omfamnas som något absolut. i alla fall om man ser på människors likas värde, på demokrati och till med djurs egenvärde. Allt går att försvara på förnuftig och vetenskaplig grund. T ex att människor oavsett varifrån de kommer har samma känslor, ja till och med att djur har likadana känslor som vi människor. Jo, jag vet att moral och känslor kring rätt och fel inte kan grundas vetenskapligt. Jag menar att om vi godkänner att människor har samma känslor och rättigheter, så är slutsatserna mer eller mindre givna med stöd av den sociala och genetiska vetenskapens framsteg. Givetvis kan tänkande likväl ändras med tiden. En del muslimska grupperingar sätter sig mot demokratin, därför att Guds lag så som den är i koranen gäller före demokratin. Då hjälper varken förnuftiga, erfarenhetsmässiga eller vetenskapliga argument.
Som du förstår tror jag mer på Hegels dialektik än på Kants, som ger oss skenbar kunskap.