Det fria skolvalet
Timbro är en så kallad tankesmedja. Sådana säger sig bedriva vetenskaplig samhällsforskning. Det är emellertid lite si och så med deras vetenskap.
Skillnaden mellan det Hans Rosling kallar "faktasmedja" och tankesmedja är att den förra bygger sina ställningstaganden på vetenskaplig forskning och den senare söker vetenskapliga bevis för en önskad verklighet.
I gårdagens DN söker Johan Ingerö på Timbro visa att "Kamrateffekten" inte har någon verkan på skolbetygen. Med kamrateffekten menas att skolkamrater med studiemotivation och goda betyg får de sämre eleverna att förbättra sina kunskaper. Det skulle tala för blandade skolor, alltså för icke segregerade skolor.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har nämligen kritiserat det fria skolvalet. Det förstärker segregationen och man skulle förmodligen få högre skolresultat, om man lottade ut barnen på skolorna. Gustav Fridolin är inne på samma linje. Skolresultaten sänks beroende på kamrateffekten (han måste mena den uteblivna kamrateffekten). Samma analys gör socialdemokraterna.
Meningslös bevisfråga
Dessa påståenden måste motbevis vetenskapligt. Ingerö skrider till verket på följande vis. Han sätter upp tre frågor. Den första är om kamrateffekten existerar över huvud taget. Den andra är om denna i så fall har de effekter som sägs. Den tredje är om lotterier eller kvoter skulle ha en gynnsam effekt. Timbro har gjort en forskningsrapport som passar för ändamålet. I rapporten har 40 studier gåtts igenom, både svenska och utländska.
De svenska studierna avfärdas som för knapphändiga och för metodologiskt undermåliga för att kunna användas. Om detta är sant eller konstruerat, kan jag inte svara på. Men det är synd att de inte används eller kan användas. Det fria skolvalet med skolpeng är vad jag har förstått unikt. Övriga länder såg först med beundran på idén, men när de såg det svenska betygsraset i PISA, beslöt de sig för att inte införa fritt skolval á la svensk modell. Det hindrar inte att det kan finnas något enstaka land, som har en liknande modell.
Man kan fråga sig vad det finns för allmänt intresse att undersöka denna kamrateffekt på svensk mark med internationellt statistik. Ja, det var Skolverket (Ekström), socialdemokraterna och Fridolin som började. Men sakligt måste det väl ändå förhålla sig så att i en kultur, som är egoistisk och individuellt inriktad på konkurrens, blir kamrateffekten liten. I en annan kultur där man hjälps åt borde kamrateffekten ha en tydlig påverkan. Rent logiskt och mänskligt menar jag. Men om detta säger Ingarö inget. I vår konkurrenskultur, inklusive de flesta länder inom OECDs, torde med andra ord kamrateffekten vara ganska liten.
Ganska meningslöst alltså att undersöka kamrateffekten på detta övergripande sätt. Bättre är väl att undersöka de faktorer som kan ha en påtaglig verkan på skolresultaten.
I mitt tidigare inlägg "Vetenskap eller tro" visade jag på de krav som bör ställas för att en faktor ska kunna fastställas som orsak till en viss verkan. De var följande:
1 och 2: Det ska för det första finnas ett statistiskt samband mellan orsak och verkan och det man anser vara orsak ska ha föregått verkan i tiden.
3: Andra faktorer som kan ha påverkat ska hållas konstanta eller i varje fall på något sätt hållas under kontroll.
4: Det ska finnas en kontrollgrupp, som inte utsätts för ifrågavarande orsak.
5: Experimentet ska kunna upprepas av andra forskare.
6: Det ska finnas en mekanism som kan förklara orsaksfaktorns inverkan på ifrågavarande effekt.
Krav 1 och 2 är uppfyllda. Kommunaliseringen och det fria skolvalet föregick det försämrade skolvalet.
I fråga om krav 3 så skulle andra faktorer, som kan ha haft inflytande på skolresultatet, vara följande. Ett ökat antal invandrare med undermålig skolgång i bagaget och/eller psykiska problem från krig kan ha sänkt resultaten. Ytterligare en annan faktor skulle kunna vara sjunkande löner hos lärarna och sjunkande status.
Det skulle då kunna förhålla sig på följande sätt. Kommunerna har rätt att stötta sina skolor ekonomiskt utöver skolpengen. Vissa rika kommuner gör så. De flesta kommuner har inte råd, t ex i Södertälje. Kommuner i välbärgade områden drar till sig kunniga lärare. Där finns resurser. Undervisningen blir bra och ger bra kunskaper och betyg. Det drar till sig motiverade barn och föräldrar. De väljer dessa skolor. Det kan gälla såväl invandrare som svenskar. Detta utarmar naturligtvis de fattiga skolorna, fattiga som de blir på både resurser och bra lärare. Det måste i rimlighetens namn påverka undervisningens kvalitet och i slutändan det genomsnittliga skolresultatet. Detta skulle då kunna vara den förklarande mekanism som anges i krav 6 och som leder till lägre skolresultat.
Krav 4 innebär att en kontrollgrupp ska finnas som inte utsätts för orsaken, alltså kommunalisering och införande av fritt skolval, och det gör det ju. Andra länder som inte infört kommunalisering och fritt skolval med skolpeng är väl de som nu gått om oss i PISA-undersökningarna.
Krav 5 säger att experimentet ska kunna upprepas av andra forskare. Det låter sig förstås inte göras. Att be andra länder att införa kommunalisering och skolpeng á la svensk modell för att se om de också för sjunkande resultat, blir ganska svårt. Milt sagt.
Denna beskrivning av det fria skolvalet i relation till vetenskaplig krav får tala för sig själv. Jag påstår inte att att jag bevisat att det svenska skolvalet har orsakat betygsraset, men mycket talar för det. Väldigt mycket.
Utan minsta belägg säger Ingerö dessutom att det fria skolvalet inte inneburet någon segregering, och har den det, så har det inte påverkat skolresultatet. Ett märkligt uttalande. Att skolvalet lett till segregering är väl mer eller mindre fastlagt.
Men jag förstår att Timbro inte vill ta sig an relevanta faktorer, som kan ha orsaker den svenska skolans betygsras och segregation. Istället sysslar man med meningslösa och svårtydda saker som kamrateffekten. Deras uppgift är nämligen inte, som jag sa i början, att söka sanningen, utan att söka bevisa en önskad sanning. Timbro företräder nämligen de riskkapitaliser som tjänar storkovan på skolvalet och som vill fortsätta med detta.
Man kan fråga sig vad det finns för allmänt intresse att undersöka denna kamrateffekt på svensk mark med internationellt statistik. Ja, det var Skolverket (Ekström), socialdemokraterna och Fridolin som började. Men sakligt måste det väl ändå förhålla sig så att i en kultur, som är egoistisk och individuellt inriktad på konkurrens, blir kamrateffekten liten. I en annan kultur där man hjälps åt borde kamrateffekten ha en tydlig påverkan. Rent logiskt och mänskligt menar jag. Men om detta säger Ingarö inget. I vår konkurrenskultur, inklusive de flesta länder inom OECDs, torde med andra ord kamrateffekten vara ganska liten.
Ganska meningslöst alltså att undersöka kamrateffekten på detta övergripande sätt. Bättre är väl att undersöka de faktorer som kan ha en påtaglig verkan på skolresultaten.
En vettigare frågeställning
Följande viktiga förändringar har skett sedan den statliga skolan avskaffades. Först kommunaliserades den. Sedan infördes det fria skolvalet. Därefter har våra skolresultat sjunkit påtagligt enligt PISA-undersäkninganra.I mitt tidigare inlägg "Vetenskap eller tro" visade jag på de krav som bör ställas för att en faktor ska kunna fastställas som orsak till en viss verkan. De var följande:
1 och 2: Det ska för det första finnas ett statistiskt samband mellan orsak och verkan och det man anser vara orsak ska ha föregått verkan i tiden.
3: Andra faktorer som kan ha påverkat ska hållas konstanta eller i varje fall på något sätt hållas under kontroll.
4: Det ska finnas en kontrollgrupp, som inte utsätts för ifrågavarande orsak.
5: Experimentet ska kunna upprepas av andra forskare.
6: Det ska finnas en mekanism som kan förklara orsaksfaktorns inverkan på ifrågavarande effekt.
Krav 1 och 2 är uppfyllda. Kommunaliseringen och det fria skolvalet föregick det försämrade skolvalet.
I fråga om krav 3 så skulle andra faktorer, som kan ha haft inflytande på skolresultatet, vara följande. Ett ökat antal invandrare med undermålig skolgång i bagaget och/eller psykiska problem från krig kan ha sänkt resultaten. Ytterligare en annan faktor skulle kunna vara sjunkande löner hos lärarna och sjunkande status.
Det skulle då kunna förhålla sig på följande sätt. Kommunerna har rätt att stötta sina skolor ekonomiskt utöver skolpengen. Vissa rika kommuner gör så. De flesta kommuner har inte råd, t ex i Södertälje. Kommuner i välbärgade områden drar till sig kunniga lärare. Där finns resurser. Undervisningen blir bra och ger bra kunskaper och betyg. Det drar till sig motiverade barn och föräldrar. De väljer dessa skolor. Det kan gälla såväl invandrare som svenskar. Detta utarmar naturligtvis de fattiga skolorna, fattiga som de blir på både resurser och bra lärare. Det måste i rimlighetens namn påverka undervisningens kvalitet och i slutändan det genomsnittliga skolresultatet. Detta skulle då kunna vara den förklarande mekanism som anges i krav 6 och som leder till lägre skolresultat.
Krav 4 innebär att en kontrollgrupp ska finnas som inte utsätts för orsaken, alltså kommunalisering och införande av fritt skolval, och det gör det ju. Andra länder som inte infört kommunalisering och fritt skolval med skolpeng är väl de som nu gått om oss i PISA-undersökningarna.
Krav 5 säger att experimentet ska kunna upprepas av andra forskare. Det låter sig förstås inte göras. Att be andra länder att införa kommunalisering och skolpeng á la svensk modell för att se om de också för sjunkande resultat, blir ganska svårt. Milt sagt.
Denna beskrivning av det fria skolvalet i relation till vetenskaplig krav får tala för sig själv. Jag påstår inte att att jag bevisat att det svenska skolvalet har orsakat betygsraset, men mycket talar för det. Väldigt mycket.
Utan minsta belägg säger Ingerö dessutom att det fria skolvalet inte inneburet någon segregering, och har den det, så har det inte påverkat skolresultatet. Ett märkligt uttalande. Att skolvalet lett till segregering är väl mer eller mindre fastlagt.
Men jag förstår att Timbro inte vill ta sig an relevanta faktorer, som kan ha orsaker den svenska skolans betygsras och segregation. Istället sysslar man med meningslösa och svårtydda saker som kamrateffekten. Deras uppgift är nämligen inte, som jag sa i början, att söka sanningen, utan att söka bevisa en önskad sanning. Timbro företräder nämligen de riskkapitaliser som tjänar storkovan på skolvalet och som vill fortsätta med detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar