Tillit
Maria Schottenius skrev i en krönika i DN den 5 oktober om den franska filmen Dheepan och blev förskräckt. "Bara det inte blir som i Frankrike, asylsökande i händerna på gangsters." Och så hoppas hon att det organiserade svenska rätts- och välfärdssamhället ska behålla kontrollen. Frankrike har en modell med en stark stat, men det hjälper inte. I förorten är man nära att ge upp. Premiärminister Manuel Valls uttalade 15 dagar efter attentatet mot Charlie Hedbo att Frankrike hade fått ett apartheidsamhälle. Det väckte hopplöshet, varför president François Hollande hellre talar om ett samhälle sönderslaget av segregation. I förorten bränner man bilar, skolor, förskolor. Skolresultaten är usla. Staten och medborgarsamhället har tappat greppet. Maffiagrupper tar över och inlemmar de asylsökande i den svarta, kriminella ekonomin. Det fullständigt avgörande att det svenska samhället inte släpper kontrollen, inför det som nu väntar, skrev Schottenius.Hon avslutar artikeln med att den svenska modellen bygger på att det finns ett kontrakt mellan samhälle och medborgare, det handlar om tillit och förtroende. Vi har chansen, men klockan tickar.
Det är bara att hålla med. Å andra sidan finns det väl knappast någon som inte gör det.
Tilliten ett svenskt särdrag
Den svenska tilliten för myndigheter och för varandra har funnits i 1 000 år och är framvuxen på tingen under medeltiden, ett socialt kontrakt mellan bönder på tingen, skrev frilansskribenten Håkan Lindgren 3 maj 2014 i DN. Om denna artikel kunde jag skriva ett eget inlägg.Bo Rothstein skrev en liknande artikel den 29 juni 2013 i DN, Demokratiska val är inte det viktigaste för legemitet, skrev han. De centrala faktorerna är istället låg korruption, opartiskhet i maktutövningen och likhet inför lagen. Undersökningar visar att demokratiska principer (som rätten att välja) knappast spelar någon roll. Det är istället den faktiska välfärden med traditionella mått mätt och upplevelsen av den som är avgörande.
Men jag vill lägga till att demokratiska val ändå har en viktig och nödvändig funktion, och det är att välja bort regeringar, som inte försvarar rätten till ett korruptionsfritt och opartiskt samhälle. Till det vill jag också lägga yttrandefrihet och föreningsfrihet, som nödvändiga faktorer för att försvara det korruptionsfria och opartiska samhället.
Ändå är det intressant att notera vad som till innehållet är viktigast för ett välfärdssamhälle.
Integration avgörande
Redan nu har vi förlorat en del av detta samhälle. Glöm inte mannen, som drev en restaurang i Göteborg, och som hotades av Maffian där för att han inte betalade skyddspengar. Det slutade med att han tvingades fly. Maffian bestod av landsmän från förra Jugoslavien.Denna slags korruption börjar med att maffian kräver sina landsmän på skyddspengar. De är vana vid sådant. Sedan går de över till övriga grupper. Nu står maffian i farstun för att kontrollera våra myndigheter. Åklagarmyndigheter, polis och socialbyråer attackeras för att de inte fattar beslut som stödjer en viss grupps intressen.
I ett segregerat samhälle förlorar vi snabbt tilliten för varandra och i skuggan av det frodas den organiserade brottsligheten. Vad är ett samhälle utan tillit mellan människor och förtroende mellan människor och myndigheter? Svaret är att det inte är ett samhälle, bara en geografisk yta.
Detta är den största utmaningen för oss. Flyktingar och andra invandrare måste integreras och det fort. Kosta vad det kosta vill.
Det handlar om trygghet, tillit och inte minst anständighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar