Ideella organisationer

     Jag ligger efter med läsningen av SvD och har nu kommit till slutet av april. Där läser jag den 29 april att inget parti vill ha momsplikt för de ideella organisationerna, inte ens EU längre.
     Det är högsta förvaltningsdomstolen som i dom meddelat att dessa organisationer måste betala moms de också. Nu sitter alla partier fast i ett regelverk de själva skapat. Ingen vill ha moms för de ideella organisationerna, ändå blir det moms.
     Den rådande lagen hindrar oss, trots att EU backat och gett grönt ljus. Stiftar vi ny lag som uttryckligen tillåter momsbefrielse för ideella organisationer kommer EU rusande. Det beror antagligen på att allt ska vara konkurrensneutralt och en ny lag som tillåter sådan befrielse sticker allt för mycket i ögonen.

Demokrati är svårt     

Nog är det så i en demokrati att lagar och regler ska gälla före förnuft och andemening, om konflikt uppstår. Står det si eller så, gäller reglerna, inte förnuftet. Det ska vara lika för alla. Ändå blir det fel. De rika hittar kryphål i skattelagstiftningen med hjälp av revisorer i avancerade upplägg, medan gemene man får betala skatt både för sin egen och deras välfärd.
     Vi privatiserar och avreglerar välfärden. Det innebär omedelbart en målkonflikt. Samhället vill ha god hjälp till de behövande. De privata företagen vill ha ut så mycket pengar som möjligt ur systemet. Därför behövs avancerad upphandling med ett enormt regelverk, så att inget blir fel redan från början. Sedan behövs en enorm uppföljning och kontroll. Ändå blir det fel. Man kan undra om inte dessa skattepengar kunde ha använts till fler anställda i vård, i skoler med mera, om vi inte avreglerat och privatiserat.
     Förr hade vi kunniga handläggare vars mål var detsamma som samhällets. Vad jag har förstått av Inga Britt Ahlenius i en tidigare artikel, så gav det ett utrymme för visst förnuft i handläggningen. Men i en privatiserad värld där konkurrensneutralitet över nationsgränserna gäller, tillåts inte förnuftet regera, bara regelverket. Därför slås till exempel det svenska jordbruket ut med sin djurvänliga och nära nog antibiotikabefriade produktion ut.

Visst behövs privata företag, kapitalism och viss globalisering. Men har det inte gått för långt? Har vi inte skapat ett regelmonster, som ska vara neutralt och rättssäkert, men som istället tagit kommandot över oss och förnuftet?