Att rädda ett barn

Tevedokumentären Att rädda ett barn  

     Säkert har ni sett dokumentären "Att rädda ett barn" på SVT om mamman som rövade bort sitt barn från pappan som tilldömts vårdnaden. Jag rekommenderar den verkligen. Det finns på SVT Play.     Det handlade om en skilsmässokonflikt, i vilken mamman beskyllde pappan för pedofili och för att vara våldsam mot deras 8-årige pojke. Trots nästa 10 utredningar av rättssystemet och socialtjänsten kunde inget påvisas som stödde mammans påståenden. På grund av dessa orättfärdiga beskyllningar fick pappan vårdnaden. 
     Mamman lade efter detta ner all sin energi på sina anklagelser mot pappan och fick snart hjälp av föreningen Bry, vars grundare Agneta Bravélius tog oreserverad ställning för mammans anklagelser.      Hon fick i sin tur stöd av en psykiatriker och en person som benämndes som pensionerad polis och advokat. 
     Psykiatrikern beskrev i programmet mamman som en betagande kvinna och fabricerade ett expertutlåtande som beskrev pappan som pedofil och psykopat. Och detta gjorde han utan att ha vare sig ha träffat pojken eller pappan, och utan minsta bevis. I samstämmighet anklagade de rättssystemet, polisen, politikerna och socialtjänsten för att vara styrda av ett pedofilnätverk.
     Under rättegångens slutskede kunde mamman vaska fram en "oberoende" läkare som vittnade om att hon sett röda märken på pojkens rygg som tydde på våld. Det visade sig emellertid att läkaren var vän med modern på Facebook och att de under 4 år haft kontakt med varandra. 
     Med tiden utvecklades denna historia i två parallella utredningar. Den ena bedrevs i rättssalen av juridiska experter, den andra i sociala medier av ett stort antal supportrar. Dessa var eniga om att pappan var pedofil och psykopat - utan minsta bevis.

     

Fake News-tänkande

     Historien är ett exempel på det "fake news-tänkande" som spridit sig över västvärlden med Donad Trump i spetsen.
     Denna typ av människor anser sig stå för den ”rätta sanningen”, hur orimlig denna än må vara och utan minste bevis som stöd. Endast de har förmågan att se de dolda konspirationer och lögner som samhällets institutioner står för.
     I många fall är sociala medier ett utmärkt stöd för sanningen. Men det finns en annan och skrämmande sida av sociala medier. Aktörer på nätet sprider alternativa sanningar för att det passar deras ekonomiska motiv, deras värderingar och fördomar, och så har det utan tvivel varit i detta fall. 
     Utan anständighet, tillit och moral slutar varje demokratiskt samhälle i polarisering och hat, och där lurar diktaturen runt hörnet. 

Förföljelse som kan leda till mord

      På sociala medier har någon ur mammans och Brys stödtruppen lämnat ut pappans namn och adress, med följd att han blivit mordhotad. 
     Jag minns när Moderaterna, eller om de då hette Högern, hade en docka som föreställde Olof Palme på podiet under sin partikongress. Alla kunde slå och sparka på Palme och visa sitt hat mot honom. Många andra hatade Palme öppet.   
     I Svensk tidskrift fanns vid denna tid en artikel, som uttryckte ett förskräckligt hat mot Palme. Palme frågade Ingvar Karlsson, när han kom tillbaka från en tjänsteresa om han läst artikeln. Det hade han och svarade att det där är inget att bry sig om, det är ju inte sant. Jo, sade Palme, det här är mycket farligt. Vi vet hur det gick.

Omoralisk journalistik?   

     Matilda Voss Gustavsson (som skrivit Klubben, om kulturprofilen och Svenska akademin) uttrycker obehag i DN inför att en slipad journalist lockar in de medie-otränade personerna att i god tro berätta om sin "kamp mot väderkvarnarna". Det ligger något i det, men utan Wallraffande och hemliga inspelningar, skulle vi vara ovetandes om mycket ont i samhället.
     Det är naturligtvis synd om dessa personer, när deras konspiratoriska beteende avslöjas inför öppen ridå, synd om dem därför att de – i någon form av god tro – trott sig ha kämpat för en god sak mot det korrumperade samhället, synd om dem för att de inte förstått vad de gjort den oskyldige pappan och den oskyldige pojken. 

     Förlåten dem, ty de veta icke vad de göra.