onsdag 5 februari 2020

Det sanna är inte sant

     Jag slutar aldrig att förvåna mig över svenska myndigheters ointresse för att ta tag i saker som bevisligen visat sig vara lagvidriga. Det är inte den verkliga sanningen, utan den formella som finns nertecknad på papper som gäller, hur uppenbart osann den än är.
     Jag tänker på de falska sjuksköterskorna från Rumänien, som avslöjades av Uppdrag Granskning för ett tag sedan. De hade visserligen "äkta" examensbevis från en skola i Rumänien som kunde uppvisa deltagande varje kursdag i tre år, trots att deras falska deltagande kunde överbevisas, då de hade varit i Sverige och jobbat som hönsfarmare eller på bygge. 
     Chefsläkaren på ett sjukhus hade fått bevisen för falsariet sig förelagda tillsammans med de falska sjuksköterskorna erkännanden. Han gjorde inget för att stoppa den falska sjuksköterskan som arbetade på hans sjukhus. Han hade ringt till sjukhus i Rumänien om den aktuelle sjuksköterskans uppenbarligen falska praktiktjänstgöringar och fått grönt ljus av sjukhuset. Han hade kontaktat skolan i Rumänien. De svarade att aktuell person varit på utbildningen och att examensbeviset var äkta, vilket det formellt var på pappret, men lika falskt i verkligheten som en utsaga från Trump. Trots överväldigande bevis om de falska förhållandena och erkännande från brottslingarna, litade han på de falska uppgifterna. 
     IVO gjorde inget, trots bevisen som de fått om falsariet. Åklagaren lade ner fallen. De var inte intressanta eller allvarliga nog. Så de falska sjuksköterskorna fortsätter att ge oss tabletter och räkna ut dosernas proportioner innan de sätter nålen i oss.
     Allt detta bygger på Tjänstekvalitetsdirektivet (jag tror det heter så) att varje land måste erkänna alla EU-länders examina, hur korrupt landet än är och hur många oäkta intyg de än skriver ut - och hur falska de än kan visas vara. Det hela påminner mig om Monty Python-sketchen med den uppenbarligen döda papegojan som försäljaren ändå hävdade vara levande, den bara sov.
     Förstår inte politikerna och myndigheternas chefer att detta urholkar förtroendet för politikerna, för myndigheterna, för EU självt? Tydligen inte.
     Om en mörkhårig sjuksköterska av manlig kön kommer in med en spruta, när jag ligger på sjukhus, får jag då fråga om han är från Rumänien och vägra honom att ge mig sprutan om svarat är ja? Då anmäls jag för rasism kan jag tänka mig. Det är bara att blunda och hoppas att sprutan inte gäller för höns. Visst är det så att 99 % av sjuksköterskorna har äkta examen, men det känns inte längre tryggt att komma till sjukhus.

Djurplågeri 

     Nu har Uppdrag Granskning avslöjat en ägare till en gård som missköter sina kor å det grövsta. De får otjänligt foder, de svälter, de ligger i sin egen avföring, de är såriga, de bryter benen av sina skador, de dör och lämnas utanför ladugården där de kan smitta naturen och de vilda djuren. Vad gör ARLA? Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör LRF? Svaret är inget alls. 
     De följer utvecklingen och ställer krav, men gårdsägaren struntar i kraven, han kan fortsätta år efter år.  Länsstyrelsen fick 38 anmälningar utan att något skedde i sak. Nu, först efter UG:s granskning, verkar det hända något. Det här är åter ett exempel på att förtroendet för myndigheterna urholkas. Denna misskötsel är naturligtvis ett undantag. De svenska djuren har det ganska bra överlag. Men det jag reagerar mot är flatheten hos ansvariga organisationer och myndigheter när väl hemska fall dyker upp. De stänger dörren om sig eller säger att de varnar och varnar.

Dubbla budskap

     På nyheterna hör jag att inrikesflyget har fått problem. Trafikverket säger att det beror på flygskatten om 60 kr och att den kompensation flygplatserna i glesbygd får (miljontals kronor), inte räcker. Flygplatserna vill ha bort flygskatten eller få ännu mer skattemedel för att kunna öka flygandet. Transportstyrelsen säger att det inte alls beror på flygskatten enligt deras beräkningar, utan på miljömedvetande hos resenärerna. De väljer tåg istället.
     Det hela är horribelt. Med ena handen tar myndigheterna in skatt för att få flygandet att minska, med den andra delar de ut miljoner för att kompensera för skatten, så att flygandet kan öka igen. 
     Det är väl ointressant om det minskade resandet beror på miljömedvetenhet eller på skatt. Det viktiga är att koldioxidutsläppen minskar, för jag har för mig att vi är i en klimatkris. Australien höll på att brinna upp nästan helt och hållet för ett par veckor sedan och brinner fortfarande.
     Inte ger detta ökat förtroende för myndigheterna precis.

     Det viktigaste för en demokrati är fria medier, oberoende rättssystem, förtroende för myndigheter och tillit mellan människor. Förtroendet för myndigheter och politiker minskar. Tilliten mellan människor minskar. De fria medierna blir allt viktigare, även om de också hotas på olika sätt.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar