Bilister över hela landet har i en Facebook-grupp gjort uppror mot det höga bensin- och dieselpriset. Särskilt upprörda är bilisterna i glesbygden, som har lång väg till sina arbeten och där kollektivresor i praktiken inte är något alternativ. Prisuppgången är en marknadseffekt, inte en effekt av ökade skatter. Skatterna på fossila bränslen är likväl höga. De upprörda bilisterna vill därför att skatterna sänks på fossila bränslen.
Fakta är emellertid följande.
Priset per liter för bensin och diesel har gått upp sedan år 2000, ingen tvekan om det. Å andra sidan har bilarna sedan år 2000 fram till år 2018 blivit effektivare och effektivare i sin bränsleförbrukning. Av det följer att kostnaden per körd kilometer bara ökat med 6 %, medan inflationen ökat med 26 %. I fast penningvärde innebär det att det sedan år 2000 blivit 20 % billigare att köra bil med fossila bränslen - per kilometer.
Beräkningarna baseras på statistik från oljebolagens organisation SPBI, bilindustrins branschorgan Bilsweden samt från Trafikverket och Transportstyrelsen. Uppgifterna har jag hämtat från en debattartikel i SvD den 14 maj, skriven av Magnus Nilsson, miljökonsult, forskare, författare till ”EU, Sverige och klimatet – en guide för politiker och andra till EU:s nya klimatpolitik” (Arena idé 2019)
Alla kör naturligtvis inte de bästa bilarna från klimatsynpunkt, så besparingarna är för de flesta mindre är 20 %, men ändå har kostnaden per körd kilometer med hög sannolikhet sjunkit för 80-90 % av bilisterna, inte ökat.
Detta synsätt som bilisterna visar prov på är typiskt för många av oss. Vi reagerar instinktivt och kortsiktig när våra egna intressen hotas. Det är motsatsen till Greta-effekten. "USA först" som Trump säger eller mina intressen först – sedan kommer klimatet. Därför hyser jag litet hopp om att vi kan rå på klimatuppvärmningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar