Jag såg på Uppdrag Granskning igår om alternativhögern. Skrämmande. Deras representanter förde fram idén om att politikerna ska rannsakas utifrån de skador de orsakat samhället, bl a genom att de tagit in flyktingar och invandrare från andra kulturer än den vita, europeiska. När de får makten skulle de hänga dessa politiker i lyktstolpar, bl a Reinfeldt. De anförde att den vita (europeiska) rasen ska styra, om inte hela världen, så i alla fall inom sitt eget område, dvs i de nordliga områdena av världen. De framförde också att den vita rasen är intelligentare än den svarta. Ja, allt de framförde är minst lika otäckt som det nazisterna framförde under 30- och 40-talen. De är inte många naturligtvis men i deras kölvatten följer andra grupperingar som Nordiska Motståndsrörelsen, Vit Maktrörelsen och för all del i viss utsträckning också falanger inom SD, även om dessa grupperingar inte är fullt så radikala som alternativhögern.
Det som skrämmer mig är inte att några människor tycker på det här sättet. Det som skrämmer mig och som får mig att lägga pannan i djupa veck är varför dessa tanker återkommer. Hur kan de göra det med den erfarenhet den näraliggande historien visat oss så tydligt? Faktum är att jag hörde exakt likadana tankar på 70-talet. På min arbetsplats fanns ett par kvinnor långt ut på vänsterkanten. En av dem kom tillbaka till vår enhet efter ett möte i vilket hon träffat på en man med stark högerinriktning. Hon satte sig med ett leende som förmedlade saklighet och lugn och sa: "Han är den förste vi ska hänga i en tall, när vi fått makten."
Är detta ett uttryck för att något är fel i vårt samhälle eller är det helt enkelt ett uttryck för människans väsen – eller i alla fall för människans potential? Vissa människor bär på ett hat inombords som i vårt fria och mångkulturella samhälle får fritt spelrum (även naturligtvis om de får mothugg). Jag måste återkomma i denna fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar