Är inte det fria skolvalet egentligen en anomali? För att det ska fungera måste det finnas skolor som har olika kvaliteter i den fråga som gäller, alltså utbildningens kvalitet. Vad är det annars för mening med att välja om alla skolor är lika bra eller lika dåliga? Som tur är har vi med kommunaliseringen och privatiseringen inrättat skolor av högst varierande kvalitet.
För att vi också ska kunna välja rätt skola, alltså den som har högst kvalitet, sägs det att vi måste vara väl informerade. Som tur är för systemet är vi inte särskilt kunniga om alla skolors kvalitet. För vore vi, som marknaden förutsätter, mycket väl informerade skulle alla välja den bästa skolan – på rimligt avstånd förstås. Orimliga köer skulle uppstå och många skolor skulle få lägga ner sin verksamhet.
Som tur är kan vi också välja skola efter andra kriterier än utbildningens kvalitet, till exempel religiös eller socioekonomisk tillhörighet. Det skapar ännu större skillnader mellan skolorna ifråga om utbildningens kvalitet, som tur är. Då blir det än meningsfullare att välja bland skolorna.
Till yttermera visso ger en del skolor eleverna högre betyg än vad som motsvarar eleverna kunskaper medan andra ger någorlunda rätt avvägda betyg. Det ökar ytterligare meningen med att välja skola.
En anomali eller inte, det fria skolvalet tycks fungera på flera sätt utom infråga om utbildningens kvalitet och tur är det för det gör skolvalet en mening.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar