lördag 24 december 2016

God Jul

Positiva saker finns

Som alla lagt märke till har jag inte skrivit något de senast veckorna. Jag har varit upptagen av julens sysslor, som alla andra. Men jag har mycket i mitt kartotek som måste luftas. Fast det är tråkigt att det bara handlar om otäcka saker, som Rysslands hot mot dess nära omvärld, Trumps utsagor, flyktingar, myndigheter som inte klarar sin uppgifter, förorter där gangstrar har tagit över området och härjar med befolkningen. Ja listan kan göras lång. Ska man säga något positivt, och det finns och är mäktigt, så är det att fattigdomen i världen har minskat – och det måste vi glädjas åt.

För ett par år sedan fick jag en bok av en vän. Den hette Sigrid. Det var en släkting till författaren som heter Eva Dahlgren (som är en annan än sångerskan). Denna Sigrid levde och verkade under 20-40-talen. Hon var halv-känd av allmänheten vad jag förstår, men framför allt av det socialdemokratiska etablissemanget. Hon var socialdemokrat men gick över till nazismen och det är denna omvändelse  som Eva beskriver. Varför gick hon över till nazismen? Eva går igenom tidningsartiklar, brev och hon intervjuar äldre personer som känt henne väl, bland annat släktingar, allt för att få svar på frågan.

Demokrati inget självklart

Bakom Sigrids omvändelse skymtar samhällsdebatten och vad man som läsare får klart för sig är att demokratin som politisk rörelse inte var något självklart. Kommunismen, nazismen och fascismen var levande alternativ till demokratin – och rumsrena.

Weimarrepubliken i Tyskland hade stora problem, både i sin parlamentariska funktion och med hyperinflationen och det fick Hitler när han blev rikskansler att från talarstolen säga att nu är det slut med alla dessa partier, nu tar ett parti över. Nu blir det ordning. Ett starkt bevis för demokratins dåliga ryckte. Kommunsim och fascistiska rörelser drog fram över världen.

Först efter andra världskriget segrade demokratin i större delen av världen. Det var en demokrati med stora delar socialt ansvar. Senare tog den sig en annan skepnad. Marknadsliberalism, globalisering och fria kapitalrörelser blev uttalade inslag. Det bidrog säkert till att fattiga länder kunde minska sin fattigdom. Men framför alla tror jag att den förtryckande kolonialismen tog slut och att många länder då kunde och tog ansvar för sin egen befolkning.

Samtidigt ledde den nya demokratin till ökade klyftor inom länderna och till en oordning som liknar förkrigstiden. Idag ifrågasätts demokratin åter. Populistiska partier med antidemokratiska eller främlingsfientliga inslag växer sig starka.

En demokratisk välfärdsstat med små klyftor socialt–kulturellt–ekonomiskt och med tillit till främmande människor och förtroende för myndigheter, som Sverige och övriga nordiska länder varit, är ett historiskt undantag.

Frågan är inte hur människor kan vara så dumma att de röstar på Trump, Orban och Åkesson. Den rätta frågan är vilket fenomen i samhället som får dem att göra det.

Kanske är det så att vår demokrati är alltför oreglerad. Starka företag och enskilda kan ta för sig i oansenliga mängder medan mindre förslagna lämnas utanför.

God Jul








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar