Partiledardebatten

Några tankar

Ser på partiledardebatten. Den är skrämmande. Man kastar mest skit på varandra och för fram statistik, utan att diskutera samhällets underliggande problem. Alliansen vägrar t ex att diskutera driftformerna för skolan, den är ointressant säger de. Ändå värnar de det riktiga i att börsnotera skolföretagen. Stefan Löfven och flera av de andra kallar SD ett rasistiskt och nazistiskt parti. SD växer, men ingen frågar sig varför allt fler stödjer SD. Det är ointressant vad vi kallar SD. Det intressanta är varför SD växer.

En kvinnlig lärare skrev att skolan är en spegling av samhället och det kan jag hålla med om.

Jag har länge tänkt att skriva en liknande artikel, men inte kunna skapa tid åt mig. Det handlar bland annat om användningen av mobiltelefoner som riksdagsledamöter och andra sitter med i olika sociala sammanhang. De visar inte respekt för riksdagsarbetet. Självklart gör eleverna likadant. De tycker det är naturligt att med mobilen in på lektionen. Många accepterar inte myndigheters beslut. De representerar ju numer den föraktliga staten som har ansetts vara ineffektiv. Åklagarmyndigheter angrips, socialbyråer likaså för de sägs ha fattat fel beslut. Självklart påverkar denna syn yngre människor och elever i skolorna..
Vi har fått många invandrare som kommer från länder, där man inte kunnat lita på staten som där varit korrupt. De sällar sig till våra nya tankar om ineffektiva myndigheter. De kastar sten på polis, brandkår och ambulans. Om detta sägs ingenting under debatten, ej heller om respektlösheten i allmänhet.

Jag har talat med människor om att vi måste visa respekt mot auktoriteter, myndigheter och äldre, men jag får till svar att man ska visa respekt för alla. Det är samma idé om att alla ska ta ansvar, vilket leder till att ingen tar ansvar. Så varför ska eleverna visa särskild respekt för lärarna. De bör ju visa mig respekt säger eleven, och med en sådan syn rämnar naturligtvis disciplinen. Om oordningen i skolan har vi fått många rapporter, och det handlar om nära nog kaos i många skolor. När en del lärare ska vara kompis med eleverna, klä sig som de, tala som de, ja då faller respekten. Jag förstår att det låter gammaldags, men respekten mot myndigheter var större förr och därmed också mot andra människor. I denna del var det åtminstone bättre förr. Som sagts, skolans problem är en spegel av samhällets värld.

Om höghastighetesbanan som kostar allt för mycket att bygga enligt en del tycker jag följande. Det är möjligt att man kan få ut mer av att bygga annan kollektivtrafik. Men problemet är att det satsas på elbilar istället för kollektivtrafik, och det är ju bättre i och för sig än att satsa på fossibilar. Men vid sidan av elbilar måste vi bygga ut kollektivtrafiken. Det är en klassfråga. Många har inte råd att köpa dyra elbilar, människor som är handikappade och äldre kan inte alltid köra bil, även om de har råd.
Jag blir besviken på att denna inriktning inte diskuteras under debatten. Det tycks inte finnas någon långsiktighet i politiken. Man vill inte diskuteras seriöst helt enkelt. Det är dagsaktuella frågor som diskuteras utan koppling till samhällets egentliga problem.
De problem politikerna söker lösa kommer bara att bli värre, så länge de inte vill ta i de underliggande problemen i samhället. Skolbetygen kommer att öka än mer, medan kunskapen sjunker. Sjukvården går på knäna och kommer att få än större problem. Polisverksamheten är nära kollaps. Man talar om medborgargarden som skydd.

Om försvaret säger Ebba Bush Tohr att vi inte ska bygga ut det, för det kostar för mycket. Istället ska vi gå med i NATO. Alltså ska vi inte ta på oss några kostnader. Andra NATO-länder ska stå för kostnaderna och sedan gratis skydda oss. En märklig uppfattning, men ingen kommenterar den. Man kan anse att vi ska gå med i NATO eller inte, det är ok, men går vi med måste vi upprusta av solidaritet. Går vi inte med måste vi upprusta av säkerhetsskäl. Ebba får ursäkta.

Jag är visst pessimist idag. Kanske går solen upp i morgon till en underbar dag, och då kommer politikerna att tala om samhällets verkliga problem.