Greenpeace ifrågasätts

I en debattartikel i dagens SvD angriper två forskare Greenpeace för deras ibland våldsamma metoder och för deras motstånd mot GMO-grödor. I detta fall mot det gyllene riset som fått betakaroten inympat genom genmanipulation. Inte mindre än 110 nobelpristagare har skrivit under ett brev mot Greenpeace metoder och ovetenskapliga tyckande, meddelar författarna.

Jag vänder mig inte mot att Greenpeaces metoder angrips. I många frågor tycker jag visserligen att Greenpeace gjort ett bra arbete och att deras metoder varit oförargliga med tanke på sakfrågan, som att klättra in på området för Vattenfalls kärnkraft för att visa hur lätt det är att begå terrorhandling mot Vattenfall eller som att kedja fast sig vid någonting för att få medial uppmärksamhet. I andra fall har jag vänt mig mot Greenpeace alltför våldsamma metoder, men också mot deras motstånd till något.

När det gäller genmodifikation är den väl som allt annat beroende på hur den används. Den kan vara förskräcklig, den kan vara alldeles utmärkt.

Det jag reagerar på är denna nersabling av icke-akademiker och den upphöjelse av akademiker, som författarna ger uttryck för.

Att vara bildad är naturligtvis bra i sig. Det ger bra underlag i debatter, men det är inget argument att lägga till i debatten. Det är det enskilda argumentets hållbarhet som gäller. Jag har hört horribla argument av både akademiker och icke-akademiker. Jag har hört lysande argument från både akademiker och icke-akademiker.