Margot Wallström med flera

Idoler

     Idoldyrkan brukar förknippas med sångartister och naturligtvis har  även jag sångartister som idoler. Men de kommer och går. Mina egentliga idoler är av annat slag. De har en politisk dimension, men också en moralisk.

     Den störste av dem alla är Nelson Mandela. Visst var han terrorist i början av sin kamp mot apartheid. Han använde våld. Egentligen är jag emot allt våld, även i den "goda kampen." Det finns dock situationer då det kan vara berättigat med visst våld - i yttersta nödfall, men aldrig mot människor. Sådant våld kan endast motiveras, när det handlar om rent självförsvar. Det våld Mandela använde svärtar honom, men den moraliska resning han senare visade prov på översteg det mesta. 

     Naturligtvis hör Martin Luther King till samma division. Även hans CV fläckades av de otrohetsaffärer han hade för sig.  Men den fredliga kamp han förde för mänskliga rättigheter översteg också det mesta.

     Medan jag är igång kan jag passa på att nämna Kofi Annan. En man med moralisk resning och vilja att förändra världen.

Inhemska idoler

     Här hemma har jag en del idoler, även om det handlar om en lägre divison. Två är döda, Olof Palme och Anna Lind. De levande är Jan Eliasson, Inga-Britt Alenius och faktiskt Margot Wallström. 

     Olof Palmes gloria föll rejält på sned av Giejer-affären. Hans arroganta uppträdande mot meningsmotståndare drar också ner betyget. Det som ändå höjer honom över de flesta, var den oresonliga kamp han förde för fattiga och förtryckta över hela världen. Han kritiserade hög som låg, kommunist som liberal, även stormakterna, ja alla som betedde sig illa.

     Jan Eliasson har uppträtt mycket klok i alla sammanhang jag sett honom i. Han tycks ha den där moraliska och empatiska resningen kombinerad med klokhet. Synd att han är så gammal, annars skulle jag ha viljat se honom som partiledare för socialdemokraterna. 

     Anna Lind gjorde ett mycket gott intryck på mig. Hon tycktes ha samma goda kompass som Eliasson. Tyvärr mördades hon och fick aldrig visa vad hon gick för. 

     Inga-Britt Alenius håller jag högt för den oresonliga kamp hon har fört mot korruption i FN och här hemma. Hon kallades för miss Fearless i FN-skrapan. Hon är orädd och för kampen mot korruption oavsett vilka det gäller.

     Det finns säkert ännu fler. Dag Hammarsköld t ex.

Margot Wallström

     Så till Margot. Hon förde en mycket envis kamp mot kemiindustrin som förgiftar oss, men förlorade i det stora. Hon tycks ha samma moraliska resning som övriga jag nämnt. Hon angriper på samma sätt som Palme alla dem som beter sig illa, oavsett vilka det gäller. Det må gälla Saudiarabien eller Israel. Kanske kunde hon uttrycka sig bättre. Jag tror dock inte det hjälper. Det anses nämligen fel att visa på misstänkt ondska hos länder som vi har ekonomiska relationer med. Jag är den förste att försvara Israels rätt att existera och att försvara sig. Det får dock inte hindra en granskning av hur de försvarar sig. Finns det misstankar om utomrättsliga avrättningar, som var fallet med Israel, då kan det inte vara fel att granska detta. Denna misstanke framförde även EUs utrikesminister. 

     Jag tror att Wallström fick lägenheten som hon säger i god tro. Hon trodde att Kommunal gav 50 % till bostadsföreningen. Det vet jag förstås inte. Oavsett vilket, var det ytterst dumt av henne att ta emot lägenheten. Det går inte att komma ifrån att det handlar om bestickning. Hon kommer i tacksamhetsskuld till Kommunal och därmed uppstår vänskapskorruption.

Jag är besviken henne.  

Finns ingas felfria människor

     Det finns inga felfria människor, bara människor med större moral och oräddhet i kampen för det goda, än hos oss vanliga knegare. Vi önskar att sådana finns och därför blir vi rejält besvikna, när vi upptäcker att de är människor med fel och brister, trots allt gott de visat prov på.