Ledsen att inlägget kommer sent, hade under ett tag ingen kontakt med nätet. Här kommer det i alla fall.
I söndags skrev jag om vilka mina grundsatser är för det samhälle jag skulle vilja ha. Jag skrev redan då att det måste uppfattas som naivt, töntigt eller liknande att försöka beskriva det. Må så vara. För mig är det i alla fall viktigt för mitt eget tänkande.
Jag nämnde också att det är svårt att tänka rätt i förhållande till sina egna grundsatser. Det är komplicerat med en massa variabler att ta hänsyn till. Det handlar om statistiskt och vetenskapligt tänkande.
Här är de vetenskapliga krav som brukar ställas. De kan säkert uttryckas bättre, men de ger ändå en bra vägledning. Jag tar klimatuppvärmningen som utgångspunkt.
Krav nummer 2 är att utsläppen av koldioxid föregår uppvärmningen, även om fördröjningar och andra faktorer kan störa. Då vet vi åtminstone att en uppvärmning av klimatet inte ökar koldioxidhalten.
Krav nummer 3 är att man kan konstanthålla alla andra faktorer som kan orsaka uppvärmning av klimatet. Det kan t ex vara utsläpp av metan som råkar ske samtidigt med att vi släpper ut koldioxid. Det kan vara ökad solinstrålning eller ökad fuktighet som sker samtidigt och som också ger en temperaturhöjning.
Detta kan vi till stor del klara av när det gäller klimatet. I fråga om andra samhällsfrågor är det ofta svårare, t ex i fråga om kostens inverkan på lång sikt.
Krav nummer 4 är att vi ska ha en kontrollgrupp som inte utsätts för det ämne vi tror ger en viss effekt. I fråga om test av medikamenter, kost och liknande går detta ganska bra. I fråga om klimatet är det omöjligt. Vi har bara en jord.
Krav nummer 5 är att experimentet ska kunna upprepas av andra forskare under samma kontrollerade former och ge samma resultat. Det låter sig av både etiska och praktiska skäl inte göras med klimatet och svårligen med andra samhällsfrågor. Vi kan ju inte sänka koldioxidhalten för att se om temperaturen sjunker och sen börja släppa ut koldioxid för att se om den stiger till samma nivå igen.
Krav nummer 6 är att det ska finnas en vetenskaplig förklaring till varför ifrågavarande effekt uppstår och som kan förutspå effektens omfattning.
Före Newton fanns det forskare som talade om en dragningskraft av någon sort som fick äpplet att falla till marken. Men det var Newton som kunde ge det hela en förklaring med en matematisk formel. Den kunde förklara och förutspå både planeters och månars rörelser. Det var avgörande.
I fråga om klimatet är den vetenskapliga förklaringen att koldioxid är en växthusgas och som sådan ökar den temperaturen genom att hålla kvar solstrålningens värme. Effektens omfattning är emellertid i fråga om klimatet svår att ange i exakta tal. Det beror på att så mycket annat spelar en roll, t ex havens förmåga att suga upp koldioxid.
Att koldioxid är en växthusgas är till och med de flesta klimatskeptiker eniga med klimatforskarna om. Det är de andra kraven de dribblar med.
I vissa fall kan man dock med stor sannolikhet säga att A påverkar B med effekten C. Så är det till exempel med klimatuppvärmningen.
I andra fall är det svårare. Trots det ser vi dagligen enskilda människor hävda än det ena, än det andra. De kan ha läst om en undersökning om att något är skadligt eller att något är speciellt nyttigt. Vi ser politiker som uttalar sig om än det ena än det andra, utan vetenskapligt stöd och utan att ha klart för sig vilken effekter det egentligen kan ha på det samhälle de vill skapa. Antingen är de förblindade av sin ideologi eller så är de likgiltiga och ointresserade av att grunda sina ställningstagande vetenskapligt och att efterforska de egentliga effekterna.
I det följande ska jag där det är lämpligt hänvisa till söndagens inlägg om "Samhällsvärderingar" och dagens om "Vetenskap och tro" när jag skriver mina inlägg.
Svårt tänka rätt i samhällsfrågor
I söndags skrev jag om vilka mina grundsatser är för det samhälle jag skulle vilja ha. Jag skrev redan då att det måste uppfattas som naivt, töntigt eller liknande att försöka beskriva det. Må så vara. För mig är det i alla fall viktigt för mitt eget tänkande.
Jag nämnde också att det är svårt att tänka rätt i förhållande till sina egna grundsatser. Det är komplicerat med en massa variabler att ta hänsyn till. Det handlar om statistiskt och vetenskapligt tänkande.
Här är de vetenskapliga krav som brukar ställas. De kan säkert uttryckas bättre, men de ger ändå en bra vägledning. Jag tar klimatuppvärmningen som utgångspunkt.
Vetenskapliga krav
Krav nummer 1 är att det finns ett statistiskt samband. Ökning av koldioxid i luften ska visas samverka med en temperaturstegring.Krav nummer 2 är att utsläppen av koldioxid föregår uppvärmningen, även om fördröjningar och andra faktorer kan störa. Då vet vi åtminstone att en uppvärmning av klimatet inte ökar koldioxidhalten.
Krav nummer 3 är att man kan konstanthålla alla andra faktorer som kan orsaka uppvärmning av klimatet. Det kan t ex vara utsläpp av metan som råkar ske samtidigt med att vi släpper ut koldioxid. Det kan vara ökad solinstrålning eller ökad fuktighet som sker samtidigt och som också ger en temperaturhöjning.
Detta kan vi till stor del klara av när det gäller klimatet. I fråga om andra samhällsfrågor är det ofta svårare, t ex i fråga om kostens inverkan på lång sikt.
Krav nummer 4 är att vi ska ha en kontrollgrupp som inte utsätts för det ämne vi tror ger en viss effekt. I fråga om test av medikamenter, kost och liknande går detta ganska bra. I fråga om klimatet är det omöjligt. Vi har bara en jord.
Krav nummer 5 är att experimentet ska kunna upprepas av andra forskare under samma kontrollerade former och ge samma resultat. Det låter sig av både etiska och praktiska skäl inte göras med klimatet och svårligen med andra samhällsfrågor. Vi kan ju inte sänka koldioxidhalten för att se om temperaturen sjunker och sen börja släppa ut koldioxid för att se om den stiger till samma nivå igen.
Krav nummer 6 är att det ska finnas en vetenskaplig förklaring till varför ifrågavarande effekt uppstår och som kan förutspå effektens omfattning.
Före Newton fanns det forskare som talade om en dragningskraft av någon sort som fick äpplet att falla till marken. Men det var Newton som kunde ge det hela en förklaring med en matematisk formel. Den kunde förklara och förutspå både planeters och månars rörelser. Det var avgörande.
I fråga om klimatet är den vetenskapliga förklaringen att koldioxid är en växthusgas och som sådan ökar den temperaturen genom att hålla kvar solstrålningens värme. Effektens omfattning är emellertid i fråga om klimatet svår att ange i exakta tal. Det beror på att så mycket annat spelar en roll, t ex havens förmåga att suga upp koldioxid.
Att koldioxid är en växthusgas är till och med de flesta klimatskeptiker eniga med klimatforskarna om. Det är de andra kraven de dribblar med.
Svårt med säkra slutsatser i samhällsfrågor
Med detta vill jag säga att i fråga om samhällsfrågor inklusive om människor beteenden, kost, miljö, klimat och liknande går det inte att med fullständig visshet säga att A påverkar B med effekten C.I vissa fall kan man dock med stor sannolikhet säga att A påverkar B med effekten C. Så är det till exempel med klimatuppvärmningen.
I andra fall är det svårare. Trots det ser vi dagligen enskilda människor hävda än det ena, än det andra. De kan ha läst om en undersökning om att något är skadligt eller att något är speciellt nyttigt. Vi ser politiker som uttalar sig om än det ena än det andra, utan vetenskapligt stöd och utan att ha klart för sig vilken effekter det egentligen kan ha på det samhälle de vill skapa. Antingen är de förblindade av sin ideologi eller så är de likgiltiga och ointresserade av att grunda sina ställningstagande vetenskapligt och att efterforska de egentliga effekterna.
I det följande ska jag där det är lämpligt hänvisa till söndagens inlägg om "Samhällsvärderingar" och dagens om "Vetenskap och tro" när jag skriver mina inlägg.
Hej igen
SvaraRaderaIntressant att du tar upp klimatet under vetenskap och tro. Debatten som förs idag handlar mycket om dessa begrepp och enligt min uppfattning handlar det i grunden om den Aristokratiska tron mot modern vetenskap, men även också ur en helt annan dimension som Naomi Klein tar upp i sin bok This changes eveything där hon framlägger följande tes genom hela boken: "Glöm allt som du vet om global uppvärmning. Det handlar inte så mycket kolkraft mm- det handlar om kapitalismen." ett radikalt påstående som mycket sällan förekommer i dagens monopolistiska media (undantag finns tex. ETC)
Hej
SvaraRaderasåg ett fel i mitt inlägg: det skall vara den Aristoteliska tron och inte den aristokratiska.
Aristoteles, Platon med flera: Idealismen d.v.s grunden till kristemdommen
Har inte läst Naomi Kleins bok. Ska se om jag får tid att skaffa och läsa den. Själv har jag funderat på just kapitalismens roll i naturförstörelsen, både i fråga om klimat och naturresurser. Man kan onekligen säga att den spelar stor roll för förstörelsen. Men som jag nämnde i mitt inlägg på Facebook, så finns det alltid "onda och egoistiska män". Det otäcka är att vi ger kapitalägarna det utrymme de har. Den stora skulden bär vi själva, som röstar fram politiker som låter kapitalägarna hållas. Fast det är klart, de har ju lurat oss med en massa propaganda, Samtidigt är situationen inte bättre i pseudodemokratier, som Putins Ryssland och diktaturer som Kina. Snarare värre. Själv vill jag inte avskaffa kapitalismen. Den har goda egenskaper i sin förmåga att skapa både tillväxt och utveckling. Men jag vill starkt begränsa kapitalismens nuvarande frihet att just förstöra natur, klimat, naturresurser och inte minst vår allmänning och andra verksamheters möjligheter att verka, t ex på grund av att de drabbas av avfall.
SvaraRaderaFörstod att det var fel med aristokratiska. Ibland tar programmen över om man skriver en bokstav fel och ändrar ordet man tänkte skriva till något helt annat. Det kan bli hur tokigt som helst.